Nu har vi verkligen fått i gång grävningen i Dalköpinge! Vi har schaktat upp rätt stora ytor på dessa två veckor. Vi är spända på att se hur området ska fortsätta från förra årets undersökta ytor. Just nu verkar mönstret fortsätta med stenålderlämningar som främst framkommer i södra delen av området där det är mer sandigt och järnålderslämningar i den leriga jorden i norra halvan. Aprilvädret har varit svårt att förutspå såhär nära havet som undersökningen ligger. Väderleksrapporten ändras snabbt och ett utlovat regn kan ändras till strålande sol på bara en eftermiddag. Leran blir hård som cement så fort ytan torkar upp och de som undersöker anläggningar hade nog varit glada för lite regn så det blir lättare att gräva. De som schaktar är däremot glada så länge regnet håller sig borta.
Ett av järnåldershusen som undersöks i skrivande stund. Huset är treskeppigt med två parallella rader av takbärande stolphål. Till höger om huset finns möjligtvis en hägnad. I södra vägglinjen vid de två större stolphålen har det troligtvis varit en ingång.
Flera fina långhus från järnåldern har kommit fram och just nu håller vi på att undersöka ett hus som delvis framkom under förundersökningen. Huset är ungefär 33 m långt med någon typ av utbyggnad vid västra gaveln. Ifall detta är en påbyggnad på huset eller kanske en hägnad får vidare utgrävning visa. Det har troligtvis funnits en ingång i södra delen av huset. Under förundersökningen daterades huset till äldre romersk järnålder/tidig yngre romersk järnålder (84-237 e.Kr.).
 Felicia och Ulrika undersöker huset från järnåldern. De markerar de takbärande stolphålen med röda kubbar och väggstolparna med vita. |  Felicia rensar profilen på ett stolphål. |
| Vi håller även på att undersöka husen från stenåldern som har framkommit vid schaktningen. Dessa hus skiljer sig från järnåldershusen eftersom de är tvåskeppiga istället för treskeppiga. Långhusen från stenåldern har enbart en rad med takbärare vilket bildar två ytor i husen. Järnåldershusen har i stället två parallella rader med takbärande stolpar vilket bildar tre ytor inne i husen, en på vardera sida av de takbärande stolparna samt en i mitten. Detta skifte av byggnadstradition sker under äldre bronsålder (ungefär 1700-1100 f.Kr.), såklart med en överlappning under en lång tid. De tvåskeppiga långhus vi hittills har hittat kan troligtvis dateras till senneolitikum (2300-1700 f.Kr.). |  Willie mäter djupet på ett av stolphålen i ett senneolitiskt hus han håller på att undersöka. |
Drönarbild över graven som ligger mitt i ett hus från stenåldern. De röda markeringarna visar var de takbärande stolparna troligen stått, huset är tvåskeppigt. Tittar man noga på bilden ser man fler runda mörka fläckar i jorden som troligtvis har utgjort väggstolpar. Graven med stenpackningen ligger mitt i huset.
| Ett av husen från stenåldern ligger faktiskt direkt ovanpå en grav, eller tvärt om. Vi vet ännu inte vilken som var först eller om de är samtida. Därför kommer vi ta jordprover för C-14 datering samt analysera de eventuella fynden närmare. Vi håller på att undersöka graven vilket troligtvis är en grav från sen stenålder. Graven har hittills varit uppbyggd av ett stenröse med något större stenar. Dessa har vi nu undersökt och tagit bort och det verkar som att det finns någon slags nedgrävning i mitten innehållandes mer sten. I stenpackningen har vi hittills hittat fina flintavslag samt en del keramik. En av keramikbitarna hade upphöjda raka linjer som korsade varandra. Keramiken är väldigt skör och går lätt sönder så man får vara försiktig när man gräver fram den och ska ta upp dem ur jorden. Nu när vi har kommit ner i nivå med den sterila jorden och nedgrävningskanten har börjat dyka upp har stenpackningen smalnat av rejält och graven har fått en långsmal form (Ö-V riktning) i stället för den runda som den hade i början. Fortsättning följer! |  Elin rensar fram stenarna i graven. I nuläget har stenpackningen smalnat av rejält och en nedgrävningskant börjar bli synlig runt om stenarna. |
 Keramikbiten med upphöjda raka linjer som korsar varandra. |  Keramikbiten med upphöjda raka linjer som korsar varandra. |