Grävstart vid prästgården

I måndags inleddes undersökningen vid församlingshemmet i Kristianstad, där stadens prästgård tidigare legat. Prästgården uppfördes strax efter att staden grundlagts ca 1620 och revs i samband med belägringen 1678. Efter raseringen byggdes gården aldrig upp igen, och tomten har därefter huvudsakligen varit obebyggd trädgårdsmark. Förutsättningarna var därför ovanligt gynnsamma att finna välbevarade lämningar från 1600-talet. 

Undersökningen inleddes med en metalldetektering av matjorden. Denna gav i princip enbart modernt material, vilket var bra då det antyder att matjorden inte i någon högre utsträckning blivit uppblandad med kulturlager genom senare markarbeten. Matjorden kan således avlägsnas utan att någon egentlig arkeologisk information går förlorad. Schaktningsarbetet inleddes under tisdagen och redan från början stod det klart att det fanns omfattande bebyggelselämningar i området. I den östra delen av undersökningsytan påträffades en längre mur, som bör vara rester av en byggnad som legat utmed Västra Storgatan. I anslutning till muren fanns även en stenlagd yta, kanske en del av en gårdsplan. I massor som uppfattats som rivningsmaterial hittades bland annat rester av en kakelugn i form av åtskilliga fragment av svartglaserat figurkakel. Fyndet visar att vi har att göra med en byggnad av högre status från 1600-talet. I den sydöstra delen av området gjordes en något oväntad upptäckt. Här stötte vi plötsligt på tegelmurverk som gick på djupet. Detta visade sig vara en källare med nedgång från väster. Källaren hade ett kullerstensgolv och var helt uppfylld med rivningsmaterial, framför allt taktegel. Redan under första schaktningsdagen har prästgården alltså bjudit på fina lämningar och ett par överraskningar, och vi ser nu med spänning fram emot fortsättningen!

Överst: Del av grundmuren till en byggnad som legat utmed Västra Storgatan med anslutande stenläggning. 
Mitten: Källaren under framgrävning.
Nederst: Ett halvt lejon – svartglaserat figurkakel från en kakelugn.