| Under hösten gjorde vi en utgrävning vid Botildenborgs vattentorn i Malmö, på vad som varit sluttningen av en stor kulle fram till historisk tid. Kullen präglade landskapet och brukades under historiens gång på mycket olika sätt. Under tidig järnålder, århundradena före år 0, var det en till synes mindre och mer sporadisk boplats för att under de följande århundradena möjligen fungera som brandgravplats, men då på den högsta delen av kullen. Den högre delen av kullen undersöktes inte arkeologiskt i större utsträckning förrän efter markingreppen för vattentornet redan var ett faktum under mitten av 1900-talet. Redan då påträffades skelettgravar som troddes vara mer ”moderna” också. Nu i år vid arkeologiska undersökningar av sluttningen påträffades en helt intakt grav som högst sannolikt kan kopplas till 1700-talets pestepidemi. Här är graven som en 3D-modell baserad på foton i pdf-version. (obs - om du inte ser 3D modellen direkt - ladda ner filen och öppna den i Acrobat Reader i din dator. Du får kanske också ett meddelande om att aktivera 3D-funktionen.) Vi använder en mer högupplöst version av denna modell i ett specialprogram för mer detaljerad analys. Modellen tillsammans med informationen i benen själva och metallföremålen i graven har använts för att bättre förstå vad graven faktiskt kan avslöja. Genom att studera närmare hur gravläggningen gick till undersöker vi vad det säger om synen på pestsjuka under epidemin såväl som personens livsöde på ett direkt sätt. Denna död ligger oss något närmare i tid än vad vi ofta arbetar med som arkeologer. Pestens härjningar i början av 1700-talet har tydliga paralleller till hanterandet av dagens ”farsoter” såsom Ebola. Med påbudet 1710 om att pestens offer skulle begravas skyndsamt och i närmsta kulle från kyrkan, inte inom kyrkogården, bromsades pestens härjningar i Sverige. Det är inte olikt hur man hindrat spridningen av Ebola i Nigeria de senaste åren sedan behandlingscenter tog över begravningsceremonierna av smittade. Analysen med hjälp av 3D-modellen bekräftar att kroppen grävts ner ”skyndsamt” och utan kista, bara den döda i sina gångkläder. Gropen är lite för liten, leran man grävt ner i var troligen också då väldigt styv att gräva i, och inte heller är kroppen arrangerad som brukligt. Huvudet ligger lite uppallat utmed gravens sluttande kant och gropen är snarast |  Bild från 3D-modellen i programmet Photoscan Pro, högupplöst version. Notera kniven som ligger utmed lårbenet till vänster i bilden  Bild från 3D-modellen som här syns i programmet Arcscene (ArcGIS) i en mindre upplöst version och georefererad. De gröna prickarna är metallfynd som mätts in med GPS och inte är synliga i modellen för de är så små. Det är järnnitar från t.ex. ett bälte eller små hyskor till kläderna. Efter konserveringen vet vi mer. badkarsformad än en rektangel. Armarna ligger lite slarvigt och asymmetriskt på kroppen, kanske var man rädd för att röra vid de döda och bara släppte ner dem? Detta gör att armbågarna sticker ut mycket och ligger utmed de sluttande kanterna snarare än plant i botten av graven. Det tycks inte som om kroppen varit svept heller, bara klädd i kläder med metallhyskor och knäppen kvar och en kniv som hängt från ett bälte runt höften. Att begrava i gångkläderna som personen hade på sig vid dödstillfället var också ett påbud för pestbegravningar specifikt, avsett att minimera kontakten med den smittade kroppen, istället för att tvätta, klä och/eller svepa kroppen. Vi väntar på svar från pollenanalys (kan eventuellt ge en fingervisning om årstiden för begravningen), kol-14 för datering och konserveringen av metallerna under året och återkommer med mer resultat! |
3D-modellen av graven vid Botildenborgs vattentorn sedd från ovan.