Pipor och tobak på prästgården

Tobaksbruket ses idag vanligen som en klandervärd och hälsovådlig last, men på 1600-talet trodde man tvärtom att tobak var befrämjande för hälsan. Tobaken uppfattades nämligen vid denna tid som något av ett mirakelmedel som tillskrevs en hel rad positiva egenskaper. Den ansågs hjälpa mot allt från hosta, huvudvärk och mjäll till cancer och kallbrand. Den som hade råd, gjorde därför klokt i att ta sig en pipa tobak då och då.

Tobaksplantan var en av de växter som européerna upptäckte i Amerika, och den blev snart en betydande importvara. Tobaksbruket kan ses som ett tidigt utslag av en globaliserad världsekonomi som knyter samman den gamla världen med den nya. På 1600-talet var de stora sjöfartsnationerna England och Holland inte bara dominerande när det gällde tobaksimport utan också när det gällde tillverkning av själva rökpipan. Dessa pipor kallades kritpipor, och gjordes av en särskild sorts lera som efter bränning fick dem att se ut som om de var tillverkade av krita. Jämfört med dagens pipor hade de ett litet huvud och ett långt och smalt skaft.

Den kanske första bilden av en europé som röker pipa, hämtad från den elisabethanske poeten Anthony Chute’s pamflett om tobakens nytta (1595).

Kritpipa från prästgårdstomten. Klacken, det lilla utsprånget under piphuvudet, är dekorerad med en enkel tudorros. Pipan bör därför ha tillverkats i Holland på 1620- eller 1630-talet.

Varje tillverkare satte sin egen prägel på piporna, med specifika dekorelement och stämplar. Detta gör att man ofta kan datera piporna väldigt väl. Piporna var dock ömtåliga och gick lätt sönder, och när man undersöker kulturlager från 1600- och 1700-talet är därför kritpipor vanliga fynd. Ofta är det avbrutna, korta bitar av skaftet man hittar bortkastade, ungefär som dagens cigarettfimpar.

Kritpipor var därför ett av de fynd som vi förväntade oss att finna på prästgårdstomten, och det har vi också gjort. Avbrutna delar av kritpipsskaft har hittats spridda över i stort sett hela ytan, och vi har även funnit flera mer informativa pipfragment. Ett piphuvud har en svan som märkning på klacken. Av detta kan man sluta sig till att den förmodligen har tillverkats i holländska Gouda på 1660-talet. På en annan pipa har skaftet dekorerats med franska liljor, och hör därför troligen hemma i perioden 1625-1660. Sammantaget har pipfynden hittills visat att man rökt tobak på prästgårdstomten ända från grundläggningstiden och åtminstone fram tills dess att gården revs på 1670-talet.

Holländsk kritpipa med svan på klacken.

Pipa med franska liljor på skaftet.