| Vi har nu kommit drygt halvvägs i vår undersökning av prästgårdstomten, och börjar få en lite klarare bild av hur livet på denna stadsgård tett sig på 1600-talet. Från det skriftliga materialet vet vi att den prästgård som uppfördes 1618 varit en byggnad lite utöver det vanliga. Det var ett korsvirkeshus i två våningar med två gavlar, vilket kan betyda att den varit försedd med utsirade gavlar liksom Trefaldighetskyrkan. Huset hade dessutom många vanliga fönster och därtill fem större fönster med utskurna poster i stugan, vilket visar att ett av gemaken varit särskilt förnämligt. Året därpå byggdes ett hus som inrymde kök, brygghus och spiskammare. Husen skall också ha varit putsade och åtminstone delvis försedda med golv av tegel. Vid undersökningen har mycket av detta kunnat bekräftas. Vi har hittat spår av byggnaderna i form av husgrunder och tegelgolv samt rester av själva husen som mur- och taktegel, fönsterglas och bitar av puts. I ett av husen har vi hittat delar av enklare golv av murtegel, men fynd av golvtegelplattor visar att även mer påkostade golv har funnits. En del av byggnadsmaterialet verkar vara återanvänt. Det har förmodligen hämtats från Vä och Åhus, som lades ned efter det att Kristianstad grundats. Det är egentligen alldeles för tidigt att spekulera i hur gårdens byggnader sett ut, men man kan ändå göra sig vissa teorier. Vi tror nu att gården haft tre längor (som i sin tur kan ha utgjorts av flera sammanbyggda eller mer friliggande hus). Den östra längan, utmed Västra Storgatan, har bestått av en enda byggnad. Den är försedd med den stadigaste grunden och har dessutom en murad källare. Vi tror därför att detta kan vara själva prästgården. Utmed Hertig Carls gata har en eller flera byggnader legat, där en del av huset kan ha utgjort kök. Kanske är detta den köksbyggnad som tillbyggdes 1619? I den sydvästra delen av området har grundstenar till ännu en byggnad påträffats, men här är grundplanen ännu oklar. Anledningen till detta är att vi här har haft problem med en massiv stubbe av ett enormt träd. Planen var att stubben skulle tas bort i början av grävningen, men den har visat sig bli en långt mer efterhängsen följeslagare än någon kunnat ana. Den har till dags dato trotsat två stubbfräsningar och ett försök att ta bort den med grävmaskin och är fortfarande med oss. Vi har därför ännu inte kommit åt att undersöka detta område ordentligt. |  Kristianstad i Erik Dahlbergs avbildning av staden sedd från öster 1678. Någonstans i myllret av hus till höger om kyrkan döljer sig prästgården.  Del av golv av murtegel i den södra längan.  Den västra väggen av prästgården mot gårdsplanen, under framgrävning. I förgrunden kan källaren med dess nedgång skymtas. |
I den nordvästra delen av tomten har tydliga rester av en byggnad kunnat konstateras, men här är funktionen mer svårbedömd. Denna byggnad ligger i direkt anslutning till en stensatt, fyrkantig brunn - faktiskt är det så att vägglinjen i det närmaste tycks vila på brunnskarets yttersida. I den norra delen av undersökningsområdet har vi hittat en genomgående stenrad. Eftersom den verkar löpa rakt tvärs över tomten från Västra Storgatan till Teatergatan har vi tolkat det som en tomtgräns. Norr om denna gräns har det funnits en stor grop som fyllts upp med stora mängder av mat- och hushållsavfall. Förmodligen var det här som prästgårdens sopor till sist hamnade.
Ett första försök att tolka hur prästgårdstomten i stora drag kan ha varit organiserad