De första veckorna på Södra Hasslegården så fungerade vår plan ganska bra. Det kom visserligen mycket mer flinta än beräknat, men det mesta hade en förväntad ålder på cirka 7 500 – 7000 f Kr. Att flera hyddor påträffades var inte enligt planen, men inte heller helt överraskande. Men efter ytterligare avbaning började fynd av en helt annan karaktär dyka upp. Istället för symmetriska flintspån tillverkade med hornpuns påträffades koncentrationer av asymmetriska spån slagna med knacksten. Utifrån de tekniska dragen kändes en datering till senare delen av preboreal tid (ca 9 000 – 8 000 f Kr) rimlig. Men sen hittade vi en Brommespets och kärnfragment som antydde en datering till Brommekultur (ca 11 000 f Kr). Någon dag senare påträffades en ensidig tvåpolig kärna som traditionellt brukar dateras till Ahrensburgkultur (ca 10 000 f Kr). Bromme och Ahrensburg hör till istidens slutskede och Preboreal utgör den äldsta delen av den värmeperiod som vi lever i nu.
Ur ett strikt typologiskt perspektiv verkar det alltså som att vi har riktigt gamla fynd från många olika kulturer. Fast en arkeologisk typologi är inte bättre än de dateringar och iakttagelser som utgör dess grund. När det gäller senpaleolitikum och tidigmesolitikum finns det ytterst få 14C-dateringar och de flesta boplatser är blandade. Möjligheterna för självbedrägeri och cirkelresonemang är därför stora. Speciellt eftersom det alltid är extra roligt att hitta något riktigt gammalt, helst från istiden. Vid undersökningen av boplatsen Bro 597 i Blekinge påträffades spetsar, skarapor och kärnor som på typologiska grunder kunde föras till Bromme/Ahrensburg. Fynden hade dessutom den typiska halvsidiga patineringen som ansetts vara karaktäristisk för senpaleolitisk tid. Boplatsen låg dock under 17 meter vatten fram till 9 610 f Kr och var alltså inte senglacial utan tidigmesolitisk. Troligtvis är det så att många fynd och boplatser från syd Skandinavien som ansetts vara senpaleolitiska egentligen är tidigmesolitiska.
Man ska alltså vara försiktig med typologiska spekulationer. Helt klart har vi ett betydande inslag av fynd från preboreal tid på Södra Hasslegården. Kanske har vi också boplatslämningar från senpaleolitisk tid. Eftersom vi punktinmäter fynden har vi goda möjligheter att förstå fyndsammanhangen vid senare analyser. Vi har också ett antal anläggningar som vi tror kan ge bra dateringar. Förhoppningsvis kommer alltså den slutliga tolkningen av de äldre lämningarna att bygga på mer än bara typologiska iakttagelser.
Ur ett strikt typologiskt perspektiv verkar det alltså som att vi har riktigt gamla fynd från många olika kulturer. Fast en arkeologisk typologi är inte bättre än de dateringar och iakttagelser som utgör dess grund. När det gäller senpaleolitikum och tidigmesolitikum finns det ytterst få 14C-dateringar och de flesta boplatser är blandade. Möjligheterna för självbedrägeri och cirkelresonemang är därför stora. Speciellt eftersom det alltid är extra roligt att hitta något riktigt gammalt, helst från istiden. Vid undersökningen av boplatsen Bro 597 i Blekinge påträffades spetsar, skarapor och kärnor som på typologiska grunder kunde föras till Bromme/Ahrensburg. Fynden hade dessutom den typiska halvsidiga patineringen som ansetts vara karaktäristisk för senpaleolitisk tid. Boplatsen låg dock under 17 meter vatten fram till 9 610 f Kr och var alltså inte senglacial utan tidigmesolitisk. Troligtvis är det så att många fynd och boplatser från syd Skandinavien som ansetts vara senpaleolitiska egentligen är tidigmesolitiska.
Man ska alltså vara försiktig med typologiska spekulationer. Helt klart har vi ett betydande inslag av fynd från preboreal tid på Södra Hasslegården. Kanske har vi också boplatslämningar från senpaleolitisk tid. Eftersom vi punktinmäter fynden har vi goda möjligheter att förstå fyndsammanhangen vid senare analyser. Vi har också ett antal anläggningar som vi tror kan ge bra dateringar. Förhoppningsvis kommer alltså den slutliga tolkningen av de äldre lämningarna att bygga på mer än bara typologiska iakttagelser.
En typisk Brommepilspets som typologiskt dateras till ca 11000 f Kr.
En knackstensslagen kärna låter sig inte dateras exakt. Men man kan konstatera att den knappast hör till samma tid som de fina spånen och mikroliterna. Med tanke på att den påträffades några meter från Brommespetsen så känns en datering till senpaleolitikum/tidigmesolitikum rimlig.
Ett inte helt optimalt foto på en tvåpolig ensidig kärna som typologiskt brukar föras till Ahrensburgkultur, eller i Bohuslän till tidig Hensbackakultur (ca 10 000 f Kr). Men teknologin användes också under tidigmesolitikum.
Fyndet av en Brommespets medförde att nya prioriteringar måste göras. Här har rutgrävning av ett område med senpaleolitiska/tidigmesolitiska fynd påbörjats. Alla fynd från det undre lagret punktinmäts.