Sista veckorna på Bjäre

10/8/2021

De sista veckorna av projektet på Bjärehalvön under juni månad ägnade vi åt de östliga lokalerna, lokal 15, 18, 19 och 21 som alla är belägna i närheten av Ängelsbäck och Grevie kyrkby.

Lokal 15, väster om Ängelsbäck, omfattade både ett höjdläge och en sluttning ner mot en tidigare våtmark. I höjdläget fanns lämningar av stolpbyggda hus och hägnader och härdar i olika storlek representerande bosättningar från flera olika perioder. Keramikskärvor kan dateras till senneolitikum, brons- och järnålder, så det handlar om aktiviteter under lång tid. Som nämnts tidigare fanns högst uppe på krönet ett tiotal större gropar som visade sig innehålla relativt stora mängder mesolitiska flintföremål. Vid en preliminär genomgång av vår flintspecialist Karina konstateras att det troligen rör sig om en datering till sen Maglemose tid, eller 6000 BC och tidigare. Platsen var sedan tidigare känd som en mesolitisk aktivitetsyta eftersom man hittat flinta i matjorden. Vanligen skulle vi förvänta oss boplatser från denna tid nära vatten i form av kust, sjö eller å, men kanske var det den tidigare våtmarken nere i sluttningen som utnyttjades i detta fall. Nu kan vi gå vidare och reda ut om de stora groparna verkligen var grävda så tidigt, vilket skulle vara ovanligt. Och analyser kan kanske visa hur de använts. Vi får återkomma i frågan.

På lokal 18 gränsande till Ängelsbäck i söder, påträffades en ovanligt stor mängd stolphål (ca 2500) som också låg ovanligt tätt, vilket visar på en väldigt intensivt utnyttjad yta. Man har bott på platsen under lång tid vilket gjorde det svårt att reda ut hur stolphålen hänger ihop och hur husen varit konstruerade. Det rör sig om flera faser av många stolpbyggda hus under flera perioder, däribland yngre järnålder och tidig medeltid. Keramikmaterialet talar för dateringar till vikingatid samt tidig medeltid, men äldre perioder är troligen också representerade. Några anläggningar har även konstaterats utgöra spår av grophus. Ett par sländtrissor daterade tillvikingatid har påträffats i eller nära grophusen. Annars är lämningar efter härdar och även några ugnar spridda över ytan. Lämningarna berättar alltså om både matlagning och hantverk på platsen. Spår av dåligt bevarade brandgravar har också påträffats. Gravarna har varit påverkade av plöjning och endast den allra understa delen återstår. Som vi nämnt tidigare fanns även en bevarad stensatt väg i området. Vägen utgör utlöparen från Ängelsbäcks byaväg. Vägen är synlig på en karta från 1820-talet men har troligen en mycket högre ålder då den tycks förhålla sig till bronsåldersgravar längre söderut. Prover har tagits för att möjligen utröna om även ytan under stenbeläggningen tidigare utnyttjats som väg för att komma närmare en bestämning av vägens ålder.

Lokal 19, belägen i backen mellan Ängelsbäck och Grevie kyrkby var inte en typisk boplats. Lämningarna består främst av stenrösen och härdar. Att rösena var gravrösen kunde uteslutas efter att vi undersökt dem. Troligare är att de utgör odlingsrösen. Det mycket magra fyndmaterialet från rösena består av enstaka flintavslag och ett litet nålbryne som påträffades i toppen av ett av rösena. Dateringarna från förundersökningen av träkol från härdar visade på dateringar till äldre och yngre järnålder. Inget talar emot att återstående härdar och även rösena skulle kunna vara från järnålder. Små stenröjda ytor i närheten tolkas som äldre odlingsmark som brukats av människor från bosättningar i närheten, kanske till och med de boplatser vi undersökt högre upp i sluttningen (lokal 21) eller längre ner mot Ängelsbäck (lokal 18).

På höjden väster om Grevie kyrkby undersökte vi lokal 21. Boplatslämningar i form av några stolphus fanns på platsen, men också en stor mängd härdar och eldplatser, varav flera varit riktigt stora som kan ha synts lång väg när de brann här uppe på höjden. Vi undersökte också flera stenfyllda gropar, några av dem fyndrika, daterade till vikingatid. Vi tänkte först att de kunde utgöra gravar, men så tycks inte vara fallet. Fyndmaterialet består av keramik, flinta och ett mindre benmaterial. En majoritet av keramikmaterialet talar för dateringar till vikingatid och medeltid, men äldre perioder är troligen också representerade.

Projektet har fortsatt att bli uppmärksammat i media. SVT gjorde en uppföljning under den sista veckan. Se inslaget här. Även lokaltidningen Bjäre Nu gjorde ett reportage. Läs det här.