Stupade soldater i Helsingborg

I höstas fick vi ett samtal från Länsstyrelsen att det hade påträffats skelett från människor vid ett schaktningsarbete ute i industriområdet Berga i Helsingborg. Vår osteolog Felicia Törnberg fick åka ut på besiktning, och mycket riktigt rörde det sig om skelett från flera individer. När utgrävningen sedan satte igång i januari visade det sig vara en liten del av en massgrav. Ytan var inte stor, ungefär 1 x 2 m men gropen har innehållit individer i flera lager. Hur många är väldigt svårt att avgöra när bara en del av gropen återstod att undersöka, men mellan 4-30 individer är vår uppskattning i nuläget. Detta kommer vi att kunna precisera närmare när analysen fortgår.  
 
Förhållandena vid utgrävningstillfället var långt ifrån optimala. Det regnade så mycket så teamet i fält fick gräva kanaler så vattnet kunde rinna bort och jobba under ett tält. Benen var sköra och blöta vilket gjorde det svårt att gräva och tillvarata. Vädret var kallt och ytan runt omkring tältet blev bara lerigare och lerigare. Trots allt blev resultatet bra där varje framrensad yta 3D-modelerades för vidare analys inne på kontoret. Eftersom alla i fält var osteologer kunde många viktiga iakttagelser göras direkt i fält om vilka ben som tillhör vilken individ, eftersom de låg i helt olika riktningar inbördes och i många skikt. 

Synen som mötte arkeologerna första dagen för utgrävningen. Anläggningen ligger under den svarta markduken och var som tur var inte under vatten.

En av blykulorna som hittades.

​Vår nuvarande hypotes är att det vi undersökt är en lämning från slaget vid Helsingborg 1710. Detta baserar vi främst på två blykulor som påträffades bland benen. Dessa blykulor är av en typ som tillhört vapen som användes vid tiden för slaget. Gropen ligger också mitt i slagfältet. Dock krävs vidare analyser för att bevisa, eller motbevisa, denna hypotes.
 
Framöver ska vi fortsätta analysera benmaterialet och skicka iväg prover för analys. Dels gör vi C14-prov för datering. Ifall det är material från 1710 kan dateringen dessvärre bli ganska bred eftersom just denna metod inte fungerar helt på historiskt material. Därför ska vi även skicka jordprover för pollenprov där vi förhoppningsvis ska kunna få fram vilken årstid gropen grävts och på så sätt snäva ner dateringen och prova den mot vår hypotes. En analys som också kommer kunna vara till stor hjälp i vår tolkning är strontiumanalys. Denna görs på tandemalj och kan visa på var personen ifråga har växt upp vilket i sin tur kan indikera ifall de stupade är svenskar eller danskar. Även andra typer av analyser ska skickas iväg för att få reda på mer om kontexten och individerna som påträffats i gropen. 

---

Ett tält användes vid utgrävningen för att skydda materialet från väder och vind. Detta tält kunde lätt lyftas bort vid inmätning och fotografering.

Denna anläggning är mycket unik då det inte har hittats mycket rent arkeologiskt material från slaget vid Helsingborg. Andra typer av kulor och vapendelar har påträffats vid metalldetektering runt om i området (läs mer: Bo Knarrström  & Patrik Nilsson. 2022. Slaget vid Helsingborg 1710. Den svenska hären segrade och Skåne förblev svenskt). Dock har man inte hittat något humanosteologiskt (skelett från människor) material och vi hoppas på att denna undersökning ska kunna bidra med mer kunskap kring slaget (vilket det nu är) samt inte minst om människorna som minste livet i det.
 
Men först får vi se om vår hypotes stämmer. Fortsättning följer…