Utgrävningar på Bjärehalvön

27/5/2021

På Bjärehalvön pågår just nu ett projekt som omfattar 8 olika utgrävningsplatser där man ska dra en ny vattenledning senare i sommar. Vi gräver de olika platserna i ordning från väster till öster mellan Rammsjö och Grevie kyrkby.

Vi började med att undersöka en boplats vid Rammsjö (som vi kallar lokal 4) som är den västligaste av våra undersökningsplatser. Området är mycket intensivt utnyttjat för boplatsaktiviteter under flera perioder. Vi har undersökt många stolphål efter stolpbyggda hus och många gropar men även härdar och kokgropar samt en brunn. Vi visste sedan förundersökningen att det fanns boplatslämningar här från yngre brons- och äldre järnålder, men det är möjligt att vi även har äldre lämningar på ytan. Vi har tittat närmare på den gårdssamling som markägaren har här. Släkten har bott på gården i många generationer och har samlat föremål och fornsaker på sin mark under lång tid. Familjen Elofsson har nu en samling som består av över 500 artefakter, bland annat yxor, pilspetsar, dolkar och mycket annat från alla förhistoriska perioder. Vi noterade de många neolitiska föremålen, och tänker att vi kanske har en del neolitiska lämningar på vår undersökningsyta. Fynden vi har gjort i de undersökta groparna består mest av ganska anonym keramik och slagen flinta. Vi får se vad 14-C dateringarna ger senare. SVT gjorde ett besök på grävningen. Se Sebastian prata om grävningen och projektet:

Länk SVT

Lite längre österut ligger det vi kallar lokal 6, där vi har undersökt en boplats från yngre brons och äldre järnålder. Förundersökningen visade även spår av aktiviteter från medeltid. Boplatsen tycks rumsligt organiserad så att man anlagt härdar nära en liten våtmark längst ner mot sydost. Sedan har det stått minst ett stolpbyggt hus med kokgropar utanför husknuten centralt i området, och norr on huset fanns en del mindre gropar. Platsen är väl vald med magnifik utsikt över Kullen på andra sidan vattnet.

Ytterligare lite längre österut har vi undersökt två platser (lokal 7 öst och 8) belägna i närheten av Flatakull som är en liten bergsknalle med skålgropar huggna ur berghällarna. Det finns över 300 skålgropar på platsen, och några av den är ovanligt djupa. Platsen har troligen haft stor betydelse för många generationer, kanske främst för dem som bosatt sig i närheten. Boplatserna vi undersökt ligger bara hundra till några hundra meter från Flatakull. Dateringarna som vi känner från förundersökningen visar att boplatslämningarna dateras till äldre och yngre bronsålder och äldre järnålder, och skålgropsplatsen kan ha varit i bruk under hela denna tid. Eventuellt har vi även ännu äldre spår på platsen, möjligen från senneolitikum, vilket tyder på ett stort tidsdjup i bosättningarna. Lämningarna består till stor del av stolphål, vilket visar att många generationer hus stått på platsen. Området är sandigt och grusigt vilket gjort platsen väldränerad och lämplig att bo på. Jorden är även lämplig för odling, något som de många potatisfälten runt grävningarna vittnar om. Sveriges Radio besökte oss på grävningen. Hör Åsa berätta om platserna:

länk SR: utgrävning_glimminge_210518.mp3

Längre österut, närmare byn Ängelsbäck, undersöker vi just nu en plats (lokal 15) med spår av en bebyggelse av stolphus från brons- och järnålder, men även äldre lämningar. Dessa äldre lämningar ligger i ett litet höjdläge och består av större gropar med svag humös färgning. I fyllningen finns ett relativt rikligt flintmaterial från mesolitikum, bestående av mikrospån, små fina avslag och kärnor. Vi håller just nu på och undersöker groparna och diskuterar vad de kan ha utgjort, hyddor, någon form av aktivitetsgropar eller något annat. På samma sandiga höjd har man ansett det lämpligt att bo även under senare perioder och stolphålen är många. Vi håller just på att pussla ihop dem till hus som en gång stått här.

På östra sidan av Ängelbäck har vi i dagarna börjat schakta av matjorden på det vi kallar lokal 18. Även där har platsen varit intensivt utnyttjad och stolphålen ligger mycket tätt över ytan. Här har det förmodligen också legat ett gravfält och några av brandgravarna har identifierats, men de tycks dåligt bevarade och endast en tunn rest av bottnen är kvar. En stensatt väg har också hittats. Vi har sett den i äldre kartmaterial, och nu har den alltså även hittats i fält. Hur gammal vägen är återstår att reda ut.

Vi har ytterligare ett par platser kvar att undersöka och återkommer senare med mer information.

Vi kommer också att ha en digital visning av utgrävningarna längre fram i juni. Håll koll på Sydsvensk arkeologis Facebooksida!