| När man genomför en metalldetektering i anslutning till en medeltida bytomt kan man vara säker på att många märkliga föremål dyker upp under loopen. Det handlar vanligtvis om ting som gått sönder, kasserats eller bara tappats bort. Småsaker av ringa värde eller fragment man inte brytt sig om att ta vara på. Vissa kategorier av föremål kan man lätt identifiera och i bästa fall utnyttja till dateringar. Dit hör förstås mynten, men även knappar och spännen som följt modets strömningar visar vilka tidsramar man har att röra sig inom. Egentligen är detta de oproblematiska fynden; de som snällt avslöjar sin inneboende information vid arkeologens uttolkning. Men så finns förstås de enigmatiska, svårbegripliga och unika föremålen. Ting som uppenbart bär på en spännande historia, men där det gäller att hitta rätt ingång för att kunna förstå vad man har framför sig. Till den gruppen hör tveklöst vapenskölden från Tygelsjö. Under hösten 2017 genomförde arkeologer från Sydsvensk Arkeologi en förundersökning vid Tygelsjö, en av de stora medeltida kyrkbyar som finns i Malmös närområde. Merparten av den yta som man nu planerar att bebygga ligger inom vad som utgjort byns odlingsmarker, men även en bäckfåra med tillhörande våtmark samt en mindre del av den egentliga bytomten kom att beröras av våra schakt. Utifrån tidigare erfarenheter och resultat beslöts att en yttäckande metalldetektering borde ske på de forna gårdslägena och i dalsänkan alldeles norr om byn, precis där den lilla bäcken runnit innan den kulverterades kring sekelskiftet. Där, i sluttningen strax intill bäcklöpet, fick jag kraftigast tänkbara signal i hörlurarna en dag i slutet av september. Orsaken till utslaget var raskt funnen; en 9 cm hög vapensköld med en krönt grip som centralt motiv. Ett hekto gedigen mässing gjorde att metalldetektorn gav ett ordentligt utslag. Vad var då detta? Det välbevarade föremålets ålder föreföll inte vara så speciellt hög. Griphuvudet gjorde att man direkt började fundera på en koppling mot Malmö vars stads- och kommunvapen, som går tillbaks till 1437, föreställer just denna mytologiska varelse. Tre fästpunkter på vapensköldens baksida visade att den varit fastsydd på ett klädesplagg eller snarare en väska eller kanske en hästutrustning. Därför framstod det som naturligt att vända sig till experter på äldre militär utrustning för att försöka identifiera vårt fynd. Svaret från Sven Engkvist, museichef på Miliseum i Skillingaryd, lät inte vänta på sig. Vapenskölden har prytt en kartuschväska m/1841 vilken ingått i utrustningen till en soldat från Skånska Dragonregementet, ett traditionsrikt kavalleriförband vars sjätte skvadron om hundra man benämndes ”Malmö skvadron”. Väskan som skölden suttit på, kartuschen(av franskans cartouchière, patronväska), var tillverkad av styvt läder och bars över vänster axel med remmen under uniformens axelklaff eller epålett. Skånska Dragonregementet som ursprungligen sattes upp i Kronobergs län år 1676 kom att användas intensivt under det Skånska kriget, bland annat i slagen vid Lund och Landskrona. Efter krigsslutet blev regementet förlagt till Skåne på permanent basis och blev då indelat i de södra och östra delarna av landskapet. På så sätt fick Södra Skåningarna en lokal anknytning, vilket bidrog till att minska spänningarna mellan bönder och svenska soldater. Detta trots att skåningar inte fick rekryteras till förbandet före 1698 då man från myndigheternas sida var osäker på lokalbefolkningens lojaliteter. Under det Stora nordiska kriget deltog man i en rad drabbningar i Baltikum, Polen och Ryssland inklusive katastrofen vid Poltava 1709. Namnet Skånska Dragonregementet tillkom 1825 och bibehölls till dess att förbandet avvecklades 1927 som en direkt följd av 1925 års försvarsbeslut. I Tygelsjö by bodde nio av dragonerna från Malmö skvadron. Och eftersom vapenskölden påträffades på mark som tillhört gård nummer 3 är det frestande att se en koppling till rusthåll 608 där gården ingått. Rusthållet var i indelningsverket en gård som tilldelats kavalleriet och där skattskyldigheten omvandlats till beriden militärtjänst. Kronans stod för soldatens vapen medan rusthållaren (gårdens ägare) fick ställa upp med häst, ryttare och all annan utrustning. Mellan 1835 och 1865 hette den dragon som tjänstgjorde för rusthåll 608 i Tygelsjö Knut (Olsson) Wakt, född år 1816. Att just han kan ha förlorat vapenskölden hemmavid är ingen alltför långsökt tolkning. Hur det verkligen förhöll sig lär vi emellertid aldrig få veta. Men den personliga kopplingen mellan en indelt soldat och ett arkeologiskt fynd från 2018 är tilltalande. Kanske vore det rent av möjligt att hitta ett fotografi på dragonen Wakt? |  Kartuschplåten m/1841 i fyndskick, före konservering. Foto: SA  Uniform för Skånska dragonregementet för åren 1816-1899. Ingår i planschsamlingen Svenska arméns och flottans officersmunderingar utgiven av P.B Eklund. Armémuseum AMA.0006636. Foto: Kjell Hedberg, Armémuseum 2007.  Förundersökning i Tygelsjö bytomt hösten 2017. Vapenskölden påträffades vid bortre änden av det långa schaktet. Foto: SA Tack till museichef Sven Engkvist, Miliseum och till Kvarndala Kulturhistoriska Förening där Bjarne Harved & Ingegärd Regnell hjälpte oss att knyta ihop trådarna! Claes Pettersson, Sydsvensk Arkeologi [email protected] Källor: Armémuseum – sökord kartuschväska Wikipedia – sökord Skånska Dragonregementet; Malmö stads vapen Håkansson, Erland (red.) 2015 Tygelsjö. Gårdarna och husens historia. Del 1. Gårdarna. Kvarndala Kulturhistoriska Förening. Malmö. Wrambo, T. 1993. Pistol m/1816 för Skånska Kabinierregementet. Armemusei meddelande 53. Stockholm. |
Kartuschväska m/1841 i Armémuseums samlingar. AM.035778. Foto: Armémuseum.