Sydsvensk Arkeologi AB
  • Undersökningar
  • Forskningsprojekt
  • Blogg
  • Tjänster
  • Publicerat
    • Rapporter
    • Artiklar
    • Böcker
    • Analysrapporter
  • Personal

BLOGG

Daniel Forsberg - doktorand i historisk osteologi

16/12/2024

0 Comments

 
Picture
Mitt namn är Daniel Forsberg och jag är sedan september 2024 doktorand i historisk osteologi vid Lunds universitet.
 
Mitt avhandlingsprojekt behandlar djurhållningen i Malmöområdet under neolitikum och bronsålder (ca. 4000-500 BC). Jag vill undersöka hur samhällsförändringarna under neolitikum och bronsålder ter sig i djurhållningen genom att studera tamdjurens diet, mobilitet och hälsa.
 
Jag är främst intresserad av de större tamdjuren, alltså nötboskap, får, get och svin. Mitt avhandlingsprojekt innefattar både traditionell osteologisk analys och naturvetenskapliga analyser. De naturvetenskapliga analyserna innefattar stabila isotoper som kan användas för att studera diet och mobilitet. Stabila isotoper från olika grundämnen förekommer i varierande mängd i maten vi äter och lagras in i ben och tandvävnad. För dietstudier används kol- och kväveisotoper och för mobilitetsstudier används strontiumisotoper.
Information om djurens diet och mobilitet kan exempelvis ge svar på frågor om hur handel med djur och betesdrift förändrats över tid samt i vilken utsträckning djuren har utfodrats. Det kan också ge svar på hur landskapet sett ut där djuren hållits.
 
Jag kommer också använda mig av proteinanalyser för att ta reda på fördelningen mellan får och get i materialen. Dessa arter är mycket svåra att med säkerhet skilja åt baserat på deras skelett men genom molekylära analyser är det möjligt. Detta kan ge mycket ny information då vi i nuläget inte riktigt vet när geten introduceras till Malmöområdet. Genom att ta reda på det kan vi få en ökad förståelse för hur ekonomin sett ut eftersom får och get används till olika saker.
 
Jag har också ett särskilt intresse för hälsa och sjukdomar hos djuren. Genom att studera förändringar i djurens skelett kan vi svara på frågor om exempelvis hur utbredd och intensiv dragdjursanvändningen har varit över tid, samt hur utbredda bristsjukdomar har varit hos djuren.  Det går också att diskutera människans omsorg och relation till djuren utifrån exempelvis frakturläkning.
I nuläget är jag i ett tidigt skede i min forskning där jag håller på att välja ut benmaterial från Malmöområdet som jag vill studera närmare under de kommande åren.

Picture
Daniel har kontor på Lunds universitet på Institutionen för arkeologi och antikens historia.
Picture
Det kommer bli en del studier av osteologiskt material under de fyra åren.
0 Comments

Stenpackningar, härdar och brunnar i Örja

20/11/2024

0 Comments

 


​Strax öster om Landskrona mellan järnvägen och motorvägen har vi under nio veckor undersökt en ca 12 000 m2 stor yta fördelat på två områden. På platsen ska det byggas vägar och förberedas för en större industripark med Pågens nya bageri i centrum. Området har tidigare förundersökts och inför DSVs byggen invid motorvägen genomfördes omfattande undersökningar 2010-2013 där i princip alla tidsperioder fanns representerade på ett eller annat sätt. 
Picture
Stenpackningen i område 3 framrensad i sin helhet.
Inför denna undersökning genomfördes förundersökningar inom området som nu undersökts. Vid förundersökningen hittades det i västra området (område 3) en stenpackning som då tolkades som botten av en dös, alltså en megalitgrav från mellanneolitikum. Under förundersökningen daterades fyllningen i stenpackningen med C14-metoden till senneolitikum. Man daterade också en större grop som till stor del låg under stenpackningen och därför borde vara äldre. Den daterades dock till yngre bronsålder. Det var alltså spridda skurar vad gäller dateringen kring stenpackningens datering när denna undersökning startades. För att försöka klargöra vilken tidsperiod den tillhör har vi i denna undersökning använt oss av en dateringsmetod som inte är så vanligt förekommande kallad luminicensdatering. Metoden går ut på att man i totalt mörker lyfter en sten som anses ha legat på sin ursprungliga plats och inte rubbats av plog, grävmaskin eller arkeolog. Under den tar man ett mindre prov på jorden. Provet analyseras sedan i ett mörkt laboratorium och man kan då läsa av när sedimentet senast utsattes för solljus och därmed datera den tid då stenen lades på plats. Nu väntar vi på resultat från denna analys. 
I stenpackningens fyllning hittades en rundskrapa och en halv flintskära som burkar dateras till senneolitikum men föremålstypen finns även i äldre bronsålder. Runt stenpackningen undersöktes flera härdar som troligen härstammar från ungefär samma tid som bruket av stenpackningen. Inom området kom i övrigt färre arkeologiska lämningar än väntat men två fina lertäcktsgropar undersöktes och de dateras till äldre järnålder utifrån den keramik som hittades i dem.
Picture
Karta över område 3 med stenpackningen färgart med grått i norra delen.
Picture
Karta över område 4.
Inom område fyra upptäcktes under förundersökningen resterna av en våtmark och utkanten av en boplats med dateringar från bronsålder till äldre järnålder. Och till vår glädje kunde vi konstatera att både boplatsen och våtmarksområdet var både större och mer omfattande än vi beräknat. Dessutom hittades en till stenpackning i den nordligaste delen av området. Inom boplatsområdet, som dessvärre inte var den centrala delen av boplatsen utan den östra utkanten, hittades flera stora fina gropar och härdar och även två hus. Flera av groparna innehöll fynd av keramik, slagen flinta, djurben och bränd lera, fynd som man förväntar sig på en boplats. Men en grop är värda att nämna lite extra då stora mängder keramik hittades i den. Gropen var formad som en åtta med en lite djupare del i väst. I den delen hittades lite brända djurben och slagen flinta. I den östra lite mindre delen hittades ca 50 större (och många mindre) skärvor keramik mer eller mindre staplat ovanpå varandra upp mot den östra gropväggen. Keramiken dateras till förromersk järnålder och har tillhört större förvaringskärl. Gropen tolkas vara en arbetsgrop av något slag men exakt vad som gjorts i den vet vi i nuläget inte, inte heller varför keramiken låg som den gjorde. Tillhör skärvorna en eller två större kärl som slagits sönder på plats, eller är skärvorna från flera kärl som gått sönder på andra platser och samlats i gropen för att göra till exempel schamott (magring för tillverkningen av ny keramik)? Analys av jordprov och keramikens placering kan förhoppningsvis ge svaret på frågorna i vidare arbete. 
Picture
Johanna undersöker keramikgropen. Keramiken syns uppe till vänster.
Picture
En del av keramiken i gropen.
Två hus undersöktes i området. Det ena var ett treskeppigt hus med minst fem stolp-par. Möjligen har huset varit längre men sentida störningar har i så fall tagit bort alla spår av det. Troligen är huset en ekonomibyggnad snarare än ett boningshus. Hus nummer två var ett så kallat fyrstolpshus, ett mindre hus eller skjul som troligen har varit en aktivitetsbyggnad.
Våtmarken som undersöktes var inte så välbevarad som vi hoppades. Det blev trots det spännande resultat från området. Längs med vad som förefaller varit en strandkant av våtmarken under äldre järnålder framträdde ett femtiotal härdar och kokgropar. Det ska bli mycket spännande att få se dateringarna på dessa. Inga andra typer av anläggningar kunde konstateras i det övre lagret av våtmarken. Men däremot hittades överraskande nio brunnar mer eller mindre på rad i ett sandigt parti under våtmarksområdet. Dessa var mycket svåra att undersöka då dom mer eller mindre direkt vattenfylldes och föll samman när vi grävde dem. Vi lyckades dock dokumentera och ta prover i alla nio. Troligen har brunnarna samma datering som boplatsen ca hundra meter söderut men för att säkert konstatera det får vi invänta dateringarna. 
Picture
Den mörkare delen av undersökningsområdet består av våtmarken som undersöktes.
Picture
Erik dokumenterar stenpackningen i område 4.
Längs norrut i område fyra hittades vid schaktningen en stensamling som såg väldigt underlig ut. När den undersöktes kunde vi konstatera att det handlade om en väldigt förstörd och omrörd stenpackning. I och runt stenpackningen hittades ett stort antal flintavslag och även ett fint flintspån. Dessutom hittades en skärva keramik som dateras till neolitikum. Förhoppningsvis får vi bra dateringar på anläggningen genom luminicens-datering. Men i nuläget tolkas anläggningen som en neolitisk grav, om dock en väldigt förstörd sådan. Nu är det bara för oss att invänta alla analyser som ska göras innan vi sätter tänderna i rapportarbetet.
Picture
Elin har just hittat neolitisk keramik från stenpackningen.
0 Comments

En häst, en hund och en smedja i Vinslöv!

12/11/2024

0 Comments

 
Under sensommaren i år utförde Sydsvensk Arkeologi en arkeologisk slutundersökning i Vinslöv utanför Kristianstad. Undersökningen berörde ett känt gårdsläge som benämns som Gård 20 på 1700/1800-tals kartor. Gården ska enligt uppgifter ha varit ganska liten endast bestående utav två byggnader, till skillnad från många av de andra gårdarna i byn som oftast bestod av fyra byggnader eller fler. Det fanns också kännedom om en yngre bebyggelse som rivits under 1970-tal vilka i så fall kan ha skadat de äldre arkeologiska lämningarna.
​
Av de två byggnader som enligt uppgift funnits på Gård 20 kom den större öst-västligt orienterade byggnaden att undersökas. Det visade sig att endast en del av byggnaden återstod men att denna var relativt välbevarad. Under tidigare genomförd förundersökning påträffades slagg och en förmodad ässja på ytan, men i den historiska dokumentationen fanns inget omnämnande att byggnaden skulle fungerat som smedja. 
Picture
De arkeologiska resultaten lagda på 1804 års karta över gård 20.
Picture
Preliminär tolkningskarta över en del av undersökningsområdet med smedjan
Vid den aktuella slutundersökningen kunde dock resultaten från förundersökningen bekräftas då ytterligare lämningar av en ässja påträffades. Denna bestod av en ram med stenar som var fylld med smidesslagg. En ässja är där man hettade upp järn för att sedan kunna bearbeta detta vid ett städ. Vi såg indikationer på att ässjan byggts om flera gånger, möjligen på grund av att underlaget bestod av sand som sannolikt orsakat att konstruktionen sjunkit ner i marken och fått byggas om. ​Endast ett par meter från ässjan påträffades platsen där städet troligtvis stått. Runt städet fanns även en del smidesslagg. Likväl som med ässjan fanns där även tecken på att det byggts en sten- och tegelram runt om städet för att stabilisera och förhindra det från att sjunka ner i marken. 
Picture
Pågående undersökning av smedjan. Platsen där städet stod är nästan bortgrävt och syns till höger bildkant. Det påträffades även en stenläggning som troligen tillhört smedjan.
Picture
Platsen där städet har stått. Lägg märke till tassavtrycken från en hund på en av tegelstenarna
Picture
Smidesslagg och stenfundament i ässjan.
​​​Golvet i smedjan bestod av lera. Eftersom lera är ganska eldfast och smide en väldigt eldfarlig verksamhet var leran troligtvis ett medvetet val då det varit lättare att hålla rent och lätt att reparera, till skillnad från ett trägolv. Delar av byggnadens stensyllar påträffades också, och det kunde konstateras att dessa återanvänts i den yngre byggnaden. Då större delar av byggnaden var förstörd har det inte gått att avgöra om den utgjorts av en smedja eller om byggnaden haft andra funktioner också. Det påträffades dock en del keramik i smedjan vilket kan tyda på att det använts kombinerat med en bostadsdel i samma byggnad. 
Picture
Tassavtryck på en av tegelstenarna i städet. Kanske gårdens familjehund?
​Tillhörande Gård 20 påträffades även ett flertal brunnar. En av dessa var stenskodd och hade en knuttimrad träkonstruktion i botten för att kunna bära tyngden av stenarna längs brunnens nedgrävningskant. Brunnarna låg i en naturlig svacka ute i det som på kartmaterialet utgjorde gårdens kända kål- och humleodling. Kålgården var gårdens trädgård, sannolikt med fruktträd och andra växter, och humlegården har varit området för odling av humle, sannolikt för ölbryggning.

Ute i humlegården påträffades även skelettdelar av en hund, kanske en familjemedlem av den dåtida gårdsägaren? Utöver detta påträffades även en styckad häst i området för smedjan. Just nu är det oklart om hästen har självdött av sjukdom eller avlivats. Detta är något som vidare osteologiska analyser får bringa klarhet i. 
Picture
Profil av Brunn 1. Observera de stenskodda sidorna och den knuttimrade botten
​Förutom en smedja och brunnar framkom även en stenkonstruktion i humlegården som sannolikt har något att göra med odlingen, men på vilket sätt kommer analyseras vidare. Slutundersökningen avslöjade även tecken på förhistoriska lämningar i form av gropar, stolphål och en härd. Tidigare förundersökning visar att åtminstone en del av stolphålen är av medeltida ursprung så sannolikt har en medeltida gård även funnits i närområdet. Utifrån dateringarna  kommer det klargöras om där även funnits mänsklig aktivitet på ytan i andra tidsskeden. 
Picture
Hästen under framrensning. Datering och analys av denna kommer så småningom
Efter avslutat fältarbetet  vidtar nu rapport- och analysarbetet, och många frågor återstår: 

​Varför omnämns inte smedjan i kartmaterialet? Smedjor var inte speciellt vanliga och brukar därav oftast benämnas i den historiska dokumentationen. Vad är det för typer av smide och går det att säga något om vad som tillverkats? Kan innehållet i brunnarna säga något om vad som odlats och kanske även ätits under gårdens brukningstid? Vad hände egentligen med hästen som påträffades och vad är det för typ av hund som hittades ute i humleodlingen? Frågorna är många och arbetet är endast påbörjat.

Fortsättningen följer här i bloggen när nya analysresultat och tolkningar kommit in!
0 Comments

Fyndrika grophus i Lockarp

8/11/2024

0 Comments

 
Picture
Elin gräver det stora grophuset.

​I södra Malmö, strax norr om Lockarps by och alldeles invid tågrälsen har vi under tre veckor undersökt en ca. 4000 m2 stor yta på vilken det senare ska byggas garage och uppställningsytor för bussar. Området kring Lockarp har från tidigare undersökningar visat på en lång och kontinuerlig mänsklig närvaro med bosättningar redan under tidigneolitikum (4000-3300 f.Kr.) till den medeltida Lockarps by och upp till idag. 
Picture
Plan över undersökningsområdet med figurförklaring till vänster i bild.

​Då det under tidigare undersökningar i området framkommit flertalet långhus med angränsade anläggningar så som härdar och gropar hade vi en förhoppning om att så även skulle vara fallet på denna yta men tji fick vi! När grävmaskinen väl banat av området hade vi inte ett enda stolphus vilket var förvånade. Istället fick vi fram två runda grophus, en mängd gropar och fina härdar. Det verkar snarare som att vi hamnat utanför bostadsområdena i en del av bebyggelsen ägnad åt ekonomibyggnader d.v.s. produktionsytor för hantverk och matberedning för att försörja gårdarna. 

​I de 23 härdarna och den kokgrop som låg spridda på området hade nästan alla bevarat träkol och skörbrända stenar, flera även med brända djurben i sig. Detta tyder på att man använt dessa härdar till matberedning.

Picture
En liten keramikskärva med stämpeldekor från det större grophuset.

​Det första av de två grophusen var något mindre och med två klassiska stolpar i motsatt ytterkant. Det andra var större med flertalet djupa stolphål i mer centrala delar av byggnaden. I det större grophusets västra del ser nedgrävningen lite annorlunda ut och här tror vi att man antingen förlängt huset eller att man anlagt en grop i direkt anslutning till husets ytterkant. I mitten av detta grophus fanns även rester av en härd och en mindre grop vilket kan tyda på att några av stolphålen i huset kanske inte hållit upp taket utan snarare hör till någon form av inre konstruktion relaterat till den typ av produktion som utfördes i byggnaden. Kanske var den produktionen relaterad till slakt och tillvaratagandet av djurets delar så som skinn och kött då vi även hittade en större mängd obrända djurben i huset. Eller så tillhör stolphålen grunden till en stående vävstol då vi hittat delar av vävtyngder i byggnaden. 
​
Picture
Inmätningar av det stora grophuset i plan. De svarta anläggningarna är stolphål och den röda är en härd.
Picture
Halva grophuset utgrävt.
Picture
Hela grophuset utgrävt. De mörka fläckarna i botten är anläggningarna som syns på inmätningarna på bilden till vänster.
Picture
Inmätningar av det lilla grophuset i plan. De svarta anläggningarna är stolphål.
Picture
Halva grophuset utgrävt. Om ni tittar noga längst ned i bild ser ni en rund inristad mörk fläck som markerar det ena stolphålet.

​​Nu väntar en tid då vi går igenom de prover och det material som samlats in för att med säkerhet kunna datera de anläggningar vi fått fram och kunna relatera dom till varandra och de undersökningsområden i närområdet.
Picture
En liten del av djurbensmaterialet från grophuset, inkl. brända ben uppe till vänster.
Picture
Delar av vävtyngder från samma grophus.
0 Comments

Från sten till verktyg: Neolitiskt redskapsproduktion i Hammars Park

30/10/2024

0 Comments

 
Picture
Per sållar jord och letar fynd från grävenhet och Karina mäter in ytfynd.

​I Limhamn i den sydvästra delen av Malmö, strax söder om Hammars Park, ligger ett intressant arkeologiskt undersökningsområde. Här finns rester av den historiska Järavallen, en strandvall som skapades av Litorinahavet för cirka 6 000 år sedan. 
Under slutet av september och början av oktober var Karina, Felicia och Per ute på en slutundersökning av ett mindre område liggande intill Järavallen. Syftet med undersökning var att studera hur man på platsen har utvunnit flinta och använt för att tillverka flintredskap. Vid förundersökningen påträffades fynd som visade att man har producerat flintyxor på platsen av den flinta som strandvallen delvis är uppbyggd av. I närheten av undersökningsområdet finns flera fornlämningar, bland annat boplatser från stenåldern och gravar från brons- och järnåldern, som alla är belägna på Järavallen.

Picture
Karina och Per schaktar fram rivningsmassor från tidigare hus.

​Undersökningsområdet bestod av 1060 kvm men det var endast 650 kvm som kunde avbanas. Detta på grund av rivningsmassor från ett tidigare hus som legat på platsen. Eftersom rivningsmassorna inte var känt sedan tidigare visste vi inte hur stor påverkan som rivningen av huset hade haft på platsen. Fördelaktigt låg rivningsmassorna inte i den mest intensiva ytan där mycket av fynden hittades, utan huset hade legat i utkanten av fornlämningen. Trots denna störning fick vi med oss ett stort fyndmaterial från platsen. 

Picture
En sållkorg med en hel del bearbetad flinta.
Picture
Översta decimeterna från en grävenhet med många större flintavslag.

​Vid undersökningen grävde vi framför allt i kvadratsmeterstora grävenheter, sammanlagt 26 stycken. All fyllning i grävenheterna torrsållades för att även de minsta flintavslagen inte skulle missas. På ytan av området samt i grävenheterna framkom bitvis rikligt med flinta från primärproduktion av flintredskap. Flera förarbeten, både till yxor och skäror hittades i sållen.
Efter att grävenheterna var undersökta gjordes en omschaktning av ytan. Då framkom det även flera anläggningar, bland annat stolphål, härdar och gropar. Sammanlagt hittade vi 21 anläggningar varav några få av dem som låg uppe på strandvallen. Det fanns hopp om långhus på platsen, men tyvärr kunde vi inte identifiera några sådana konstruktioner. Däremot hittades det en större grop men mycket tydlig rund form i plan som skulle kunna vara ett gropsystem. Utöver detta var det endast spridda skurar med stolphål samt två härdar. Den ena härden var lite större och innehöll både skörbränd sten och rikligt med träkol.   

Picture
Två svallade flintyxor.




​
​De primära resultaten från våra veckor i Hammars park visar att platsen har framför allt blivit besökt under neolitikum för produktion av flintredskap. Den stora mängd flintavslag som vi hittade tyder på att man har utfört tillhuggning på plats men att man sedan tagit förarbetena med sig för att färdigställa på annan plats. Det har funnits rikligt med mängder av råämnen, större bitar av flinta, för att kunna producera redskap. Delar av flintmaterialet var svallat, bland annat de kärnyxor som hittades. När något är svallat är det ett bevis på att det blivit förflyttat av vattnets rörelser. De har inte längre skarpa tillhuggna kanter utan har blivit nedslipade av havet. En del fynd har vi alltså inte hittat på sin ursprungliga plats. Genom att utforska strandvallen kan vi fördjupa vår förståelse för de mänskliga aktiviteter som en gång präglade denna del av Malmö, och bidra till att bevara en viktig del av vår gemensamma historia. 

Picture
En skära från en av de 26 grävenheterna.
Picture
Två svallade förarbeten till yxor.
0 Comments

Sydsvensk Arkeologi i Rom!

4/9/2024

0 Comments

 
Picture
Konferensen ägde rum på Sapienza-universitetet med sin strama, neo-klassicistiska arkitektur från fascisttiden, färdigställt 1935.
Förra veckan deltog sex av våra arkeologer på den årliga europeiska konferensen Annual Meeting for European Archaeologists, som avhölls på Sapienza-universitetet i Rom. Det var tre dagar fullmatade med sessioner som avhandlade allt från tidiga stenålderslandskap till kyrkogårdar från 1700-talet. Nära 5000 arkeologer från hela Europa (och övriga världen) var på plats för att dela med sig av sin forskning och diskutera aktuella arkeologiska metoder, teorier, utgrävningsresultat och frågor om hur arkeologi kan användas som en resurs i samhället. Konferensen är den största i sitt slag i Europa och en värdefull möjlighet att synas med sitt arbete, inspireras av ny kunskap och intressanta diskussioner och inte minst få värdefulla kontakter inför kommande utgrävningar och forskningsprojekt. 
​
Picture
Flera tusen arkeologer köar vid Forum Romanum för att komma in på konferensens välkomstreception.
​

Personal från Sydsvensk Arkeologi deltog i hela fem sessioner, samt fungerade som medarrangör för en session:
​

I en session på temat Metals and metalworking: Production and technology pratade Andreas Svensson om hur småskaliga analyser av spår från järnframställning kan användas som pusselbitar i en större helhetsförståelse av forntida järnframställning, som man går miste om ifall man bara forskar på större material. Småskaliga analyser är en verksamhet som Sydsvensk Arkeologi satsar på genom att erbjuda denna tjänst till andra arkeologiska aktörer. Andreas Nilsson presenterade sin forskning om användande av täljstensformar i södra Skandinavien under bronsåldern, om hur spridning av formarna kan användas för att få kunskap om transportvägar och idéöverföring under bronsålderns senare del.
Picture
Andreas Nilsson håller föredrag om täljstensformar.
Picture
Andreas Svensson håller föredrag om forntida järnframställning.
​







​Ylva Wickberg presenterade resultat från vår utgrävning av bronsåldersgravar mellan Fjälkinge och Gualöv i Skåne.  Utgrävningen visade spännande exempel på ett blandat gravskick i brytningstiden då man övergick från att begrava sina döda obrända, bland annat i stora gravhögar, till en period då man kremerade kropparna och lade askan i urnor. Frågor om hur sådana stora kulturella förändringar skedde i förhistorisk tid var ämnet för sessionen.
Picture
Ylva Wickberg håller föredrag om utgrävningarna av bronsåldersgravar mellan Fjälkinge och Gualöv vid Kristianstad.
Picture
Håkan Petersson håller ett föredrag om markradar.




​Håkan Petersson var medarrangör i en session som diskuterade användning av markradar vid arkeologiska undersökningar. Han presenterade exempel från sitt eget arbete med markradar för oss i Sydsvensk Arkeologi, men även på andra platser i Sverige och Norge, och diskuterade hur metoden kan utvecklas för att bäst kunna användas inom uppdragsarkeologin.
Kristian Brink hade del i ett föredrag som presenterade resultat från det pågående forskningsprojektet Innovation Processes and Knowledge-Transfer Systems within South Scandinavian Stone Age Mobility. Föredraget hölls i en session som utforskade hur migration och mobilitet påverkade människor och samhällen under stenåldern. Föredraget fokuserade på metoder att använda materiell kultur för att spåra denna utveckling genom att sammanfoga olika typer av analyser.
Picture
Alla Sydsvenskare samlade på gemensam middag. Hanna, Ylva, Andreas S., Kristian, Håkan och Andreas N.
Hanna Dahlström var medförfattare till ett föredrag som presenterade resultat från ett forskningsprojekt om latriner från renässansens Köpenhamn. I projektet bidrar en mängd olika naturvetenskapliga analyser till kunskapen om livsvillkoren i staden och hur människorna anpassade sig till en föränderlig urban miljö.
0 Comments

Koret - den saknade pusselbiten

17/7/2024

0 Comments

 
Under vintern sammanställde vi resultaten från karteringen med markradar 2023, från de små schakt som grävdes för att kontrollera tolkningarna och från de äldre uppgifter som rörde konventets område i centrala Åhus. Allt sammantaget framträdde en tydlig bild av hur dominikanernas byggnader har varit inrättade. Med ett viktigt undantag. Kyrkans kor. Dess grunder borde ligga in under gräsmattan i den angränsande fastigheten, kvarteret Munken 10. Men den ytan innefattades inte i uppdraget vi fått av kommunen och länsstyrelsen. Det var lämningarna i Konventparken som skulle undersökas, inget annat. 
Picture
Rekonstruktion av konventets byggnader. Sammanställd utifrån tidigare kända lämningar och resultaten från markradarkartering och grävningar 2023. Kyrkan (ljusgul) har utgjort den norra längan. MEN – dess östra del, koret, låg utanför undersökningsområdet!
Picture
Den saknade pusselbiten. Ytan (grå) som skulle karteras med markradar i juni 2024.
Picture
Trädgården i fastigheten kv. Munken 10, platsen för klosterkyrkans kor hösten 2023. Fredrik mäter in den synliga resten av kyrkans södra långvägg.
​Det kändes frustrerande att lämna arbetet halvfärdigt, speciellt som vi behövde veta hur lång kyrkan verkligen har varit och vilken planform som koret haft. Den viktiga pusselbiten krävdes till arbetet med en 3D-modell av klosterkomplexet, avsedd för Åhus museum. Lösningen blev att söka forskningsmedel till en kompletterande kartering och att be fastighetsägaren om tillstånd. Markradar är en icke invasiv metod; den kräver inga markarbeten – bara en möjlighet att få disponera den aktuella ytan under några timmars körning med mätutrustningen.
​För att göra en lång historia kort – de forskningsmedel som ställts till förfogande av Ebbe Kocks Stiftelse gjorde det möjligt att gå vidare med undersökningarna (se tidigare blogginlägg). Därefter kontaktades Salana Fastighets AB som äger den aktuella tomten. Tillstånd att kartera kom med vändande mejl och den 7 juni genomfördes en körning med markradar. Fältarbetet var raskt avklarat och resultatet visade att de satsade pengarna var väl investerade. För precis som i den intilliggande parken syntes tydliga reflektioner – spåren efter den försvunna kyrkans kor med dess anslutande byggnader!
Picture
Grunden till kyrkans ursprungliga kor (gult) och den förmodade grunden till högaltaret. Kyrkogården markerad i brunt.

​​I västra delen av den karterade ytan, på ett djup av 1,5 m, syntes grunden till det ursprungliga koret. Det har sträckt sig ca 7 m förbi dagens tomtgräns in i kvarteret Munken 10 och har varit lika brett som långhuset. Som väntat har dominikanernas kyrka i Åhus varit en salskyrka. Mer överraskande var att se en tydlig, kvadratisk reflektion mitt i koret. Grunden till högaltaret ligger alltså kvar ännu. På korets södra sida ansluter murar som tillhört den östra längan, närmare bestämt det nordöstra hörnet av bottenvåningens kapitelsal. I sin ursprungliga utformning har koret således inte sträckt sig förbi denna byggnad. Norr och öster om koret var marken påfallande fri från reflektioner. Detta tolkas som att den kyrkogård som delvis undersöktes intill Varvsgatan 1996 (se tidigare blogginlägg) har sträckt sig ut över strandbrinken norr om Helge å.
Picture
Den östra längans saknade nordöstra hörn. I den här byggnaden fanns brödernas sovsal och den stora kapitelsalen.

​​​Den stora överraskningen i samband med årets markradarkartering var att koret visade sig ha två faser, eftersom det byggts ut med ytterligare 8 m åt öster. När detta har skett kan inte sägas i nuläget; kanske kan senmedeltidens skriftliga källmaterial ge besked? Klart är emellertid att kyrkogårdens yta kom att minskas ner. Dessutom finns en murklack vid korets norra sida som kan vara en del av den östra gaveln i ett sidoskepp eller kapell. Man ser också att det utvidgade korets grunder har störts på såväl den norra som den södra sidan. Sannolikt är detta spår från rivningen av den smedja, uppförd kring sekelskiftet 1900, som tidigare stod på tomten. En rimlig tolkning är att de sentida grunderna har avlägsnats med maskin och att då även delar av det medeltida koret har råkat följa med i skopan…
Picture
Grunden till det under senmedeltid utbyggda koret (gult). Kyrkogårdens yta (brun) har minskat betydligt. Skadorna i korets norra och södra långvägg har antagligen uppstått när smedjan revs i slutet av 1900-talet.

​Den kartering med markradar som genomfördes under juni 2024 har kunnat bidra med viktiga upplysningar om dominikanernas konvent i Åhus. Att den stora salskyrkan haft ett kor är förstås självklart, men att detta har byggts i två etapper var en nyhet liksom att det äldre högaltarets nedre del verkar finnas bevarad. Det är utan tvekan lockande att fundera över vad en noga riktad liten forskningsundersökning i koret skulle kunna tillföra bilden ytterligare? Nu närmast gäller det dock att publicera de senaste resultaten. Med dem spridda i lämpliga forum, såväl nationellt som internationellt, har vi kunnat återge konventet i Åhus något av den betydelse som dominikanernas stora anläggning en gång haft. Inte illa så! 
 
Tidigare artiklar om forskningsmedel:
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/fondmedel-till-konventet-i-ahus-beviljade
https://www.sydsvenskarkeologi.se/aringhus-dominikanerkonvent---visualiserad-historia

Tidigare artikel om bland annat undersökningen av kyrkogården 1996:
https://www.sydsvenskarkeologi.se/blogg/svartbrodernas-konvent-i-ahus-del-2-ortagard-och-fiskdammar


0 Comments

Filmvisning av utgrävningen i Dalköpinge utanför Trelleborg

10/7/2024

1 Comment

 
Nedan kan ni titta på den film vi på utgrävningen i Dalköpinge producerat under grävning hösten 2023 och våren 2024. Filmen är ungefär 30 minuter lång och är producerad av Arkeologibyrån. Utgrävningen är ett samarbetsprojekt mellan Sydsvensk arkeologi och Arkeologerna, Statens historiska museum. I filmen får ni bland annat veta med om centralgraven i bronsåldershögen, konservering av bronsföremål, senneolitiska hus och järnåldersbebyggelsen. Ni får gärna skriva frågor eller kommentarer nedan eller gå in på vår facebook där vi skapat ett event för filmvisningen och skriv en fråga där. Vi svarar på frågor allt eftersom vi har tid. Läs gärna våra andra inlägg om Dalköpingegrävningen här på bloggen!
1 Comment

Föredrag på Regionmuseet Kristianstad under Arkeologidagen 2024

3/7/2024

0 Comments

 
GÖINGEJÄRN, FLYTTADE STÄDER & ETT ÅTERFUNNET KLOSTER
- aktuell arkeologi i nordöstra Skåne
Arkeologidagen, söndagen den 25 augusti
Av och med Sydsvensk Arkeologi
Tid: 13 – 16
Plats: Hörsalen på Regionmuseet, Stora Torg i Kristianstad

​
När norra Skåne var järnbärarland (kl 13-13.45)
En presentation av Sydsvensk Arkeologis forskningsprojekt Järnåldersjärn i Skåne
Föredragshållare: Ylva Wickberg, Sydsvensk Arkeologi

Projektet drivs av arkeologer från sydsvensk arkeologi, och syftar till att söka spåra hur och var man framställt järn under förhistorisk tid, samt att belysa järnets roll för samhällsförändringen i regionen. Järnet har haft en viktig del i framväxten av centralplatser på de skånska slättbygderna, i krigarutrustningar såväl som i redskap och konstruktioner som exempelvis båtar och vagnar. Att järnet finns vet vi eftersom det påträffas på boplatser och i gravar, men var framställdes det? De förhållandevis få och små ugnsfynden på sydskånska boplatser står inte i paritet med den ökande järnkonsumtionen, mycket talar för att produktionen skett på annat håll, kanske i de nordskånska skogarna?
 

Picture
Efterspel till ett bortglömt krig (kl 14-14.45)
Christianstads tillkomst och Kalmarkrigets konsekvenser
Föredragshållare: Claes Pettersson, Sydsvensk Arkeologi
​

Kalmarkriget 1611–1613 kom att förorsaka stora förändringar i de krigshärjade landskapen mellan Sverige och Danmark. Gränsförsvaret skulle nu stärkas genom tillkomsten av befästa städer, byggda enligt de modernaste principer. Båda sidor inkallade experter, militära arkitekter från Holland. Strategiska överväganden vägde tyngst. Resultatet blev det stadslandskap vi lever med än idag.
I nordöstra Skåne ansågs Vä och Åhus alltför svåra att försvara. De förlorade därför sina stadsrättigheter till förmån för Christianstad – den nyanlagda fästningen inne i Vattenriket. Norr om riksgränsen övergavs det medeltida Jönköping och en helt ny stad byggdes på den smala, utsatta landtungan mellan Vättern och Munksjön.
Med arkeologins hjälp har det varit möjligt att följa dessa förändringar in i detalj. För kungarnas megaprojekt fick enorma konsekvenser för befolkningen, oavsett om kungen i fråga hette Christian IV eller Gustav II Adolf. Byggprojekten genomfördes i en tid utan maskiner, enbart genom manuellt arbete. Hela landsdelar mobiliserades. Byggmaterial anskaffades – delvis genom återanvändning i de övergivna städerna. Tunga transporter genomfördes och de vidsträckta byggarbetsplatserna bemannades. Historien om de danska och svenska fästningsstäderna uppvisar många paralleller – arvfiendskapen till trots!
​
​
Från Ruiner till Återskapande – 3D-visualisering av Åhus Konvent (kl 15-16)
Föredragshållare: Fredrik G Larsson, Sydsvensk Arkeologi
​

Vid en av Sydsvensk Arkeologi nyligen genomförd undersökning av Åhus medeltida dominikanerkonvent, gjordes nya, mycket spännande upptäckter. Resultaten kastar nytt ljus över den historiska platsen, och över en anläggning som tidigare varit nästan helt okänd. Undersökningen gjordes inför omgestaltningen av Konventsparken, belägen väster om den sista synliga resten av den medeltida anläggningen - en fortfarande stående del av en tegelmur.
Med hjälp av modern teknik kan vi nu också presentera ett pågående projekt av en 3D-visualisering av konventet, baserat på de senaste arkeologiska resultaten. Följ med oss och de medeltida dominikanerna Petrus, Thidricus, Johannes och andra på en spännande resa till en plats som länge varit dold i historiens dunkel!  ​
Picture
0 Comments

Ett välbevarat hus från slutet av bondestenåldern

28/6/2024

1 Comment

 
Picture
Undersökning av golvlagret i huset som innehöll mycket sten i olika storlekar. Vi etablerade en längsgående och två korsande profilbänkar för att kunna dokumentera lagerna i anläggningen.

​Under större delen av grävningen i Dalköpinge har vi undersökt en mycket speciell anläggning från slutet av bondestenåldern eller senneolitikum (ca 2300–1700 f.Kr.). Anläggningen framträdde vid schaktningen som ett stort mörkfärgat lager med mycket sten i. Vi visste inte då hur vi skulle tolka anläggningen men så fort vi började gräva i den sprutade det upp fynd vilka tydligt kunde dateras till senneolitikum. Färgningar efter stolpar utmed lagrets kanter avslöjade emellertid att det kunde röra sig om ett hus med bevarat golvlager.
​
Picture
Källargropen undersöktes stratigrafiskt i plan, det vill säga lager för lager togs bort och dokumenterades för att kunna följa vad som har hänt och hur huset varit uppbyggt.
​
Snart stod det klart att det rörde sig om ett cirka 15×6 meter stort hus med en ”källargrop” som omfattade större delen av huset och som var full med fynd! Källargropen skulle visa sig vara ovanligt välbevarad, med rikt fyndmaterial och med flera intressanta konstruktionsdetaljer som gör att vi kommer kunna spåra olika aktiviteter inne i huset och förstå hur huset kan ha sett ut i mer detalj. Det verkar som att man av någon anledning övergett huset och låtit det mesta ligga kvar på plats. Plogen har heller inte nått ner till lagret eftersom det var täckt av ett tjockt matjordstäcke.
Picture
Alla fynd punktinmättes för att vi senare ska kunna detaljstudera aktiviteterna i huset. Varje gul pinne representerar ett fynd. Vissa dagar hittade vi upp emot 150 fynd!

I källargropen har vi bland annat hittat pilspetsar, skäror och skrapor av flinta, delar av skafthålsyxor, malstenar, slipstenar, brynen av bergart och mycket annat. Dessutom massor av keramik. Jordprover från lagret visar att det även finns ett välbevarat makrofossilmaterial, med förkolnade sädeskorn och fröer, träkol och annat växtmaterial som kan berätta vad man odlat och hur landskapet i närområdet sett ut. Som om nu detta inte var nog finns ytterligare fler intressanta fynd. Strax utanför södra vägglinjen påträffades till exempel två deponerade keramikkärl i en grop, kanske i form av ett grundläggningsoffer i samband med att huset byggdes?
​
Byggnadstekniskt har huset bestått av en rad med tre längsgående takbärande stolpar och en ”stötta” i husets mitt, en så kallad mesulakonstruktion. Dessa var alla kraftiga och rejält stenskodda och det gick tydligt att se var själva stolpen har stått. Vi är flera arkeologer här på grävningen som tycker att det är bland de finaste stolphålen vi sett och det är otroligt att en grop där det en gång stått en stolpe kan ha bevarats så bra efter 4000 år i marken. Även väggarna har varit stolpbyggda, sannolikt försedda med plank i skiftesverk eller uppbyggda av torv. Som takbeklädnad har man sannolikt använt vass.

Picture
Ett av de takbärande stolphålen i plan. Den mörkare inre färgningen är rester efter själva stolpen medan den svagare runt om representerar färgningen efter gropen som grävdes när man satte ned stolpen i marken.
Picture
Samma stolphål som på bilden till vänster, men vi har grävt ut halva. Man kan tydligt se den mörkare fyllningen i profil där stolpen har stått.
Picture
Samma stolphål som ovan men nu har hela fyllningen i stolphålet tömts. Stolphålet är kraftigt stenskott runt om där stolpen stått. Ett av de finaste stolphålen vi någonsin sett!

​Själva källargropen har täckt större delen av husets yta. Som ni ser på bilderna innehåller gropen väldigt mycket sten och har av allt att döma inte varit en yta som människorna gått på. Större stenar utmed gropens kanter och ansamlingar av stenar på lerklackar i gropens mitt tolkar vi i nuläget som potentiella syllstenar. På syllstenarna har det sannolikt legat stockar som bildat ett bjälklag, på vilket det vilat ett plankgolv. Detta har skapat ett utrymme under golvet som kunnat nyttjas till exempelvis förvaring. Dessutom tyder mycket på att konstruktionen även kan ha haft andra funktioner. Bland annat finns flera rännor/kanaler som leder från gropen ut mot husets väggar. Det finns inga spår efter någon härd inne i huset, däremot har en sådan identifierats utanför husets norra långsida. Dessa detaljer har väckt tankar kring olika typer av sinnrika uppvärmningssystem, hypoteser som kommer att diskuteras och prövas vidare under analysarbetet.


Picture
Plan över det senneolitiska huset. De röda cirklarna markerar de takbärande stolphålen. Rektangeln markerar husets utbredning och den semicirkulära markeringen i mitten markerar källargropen. De gråa cirklarna visar stenpackningen och de svarta cirklarna markerar resterande stolphål, så som väggstolparna.
Picture
På bilden har den södra vägglinjen markerats med vita träkubbar.
Picture
Slutfasen av undersökningen, profilbänkarna rivs. I botten av gropen framkom flera rännor/kanaler.

​Senneolitiska hus med källargropar är kända även från andra platser, men bevarandegraden och fyndmängden i Dalköpingehuset sticker ut. Även ett par av de senneolitiska husen under förra säsongens undersökning hade källargropar men de täckte inte en lika stor del av golvytan och innehöll färre fynd, även om fyndammansättningen var likartad.
1 Comment
<<Previous
Forward>>

    Kategorier

    All
    1600 Tal
    1700tal
    Åhus
    Aktuell Arkeologi
    Analyser
    Arkeologiafton
    Arkeologidagen
    Arkeologisöndag
    Bäckaskog
    Bastion Arvprins Gustav
    Befästningar
    Bjärehalvön
    Blekinge
    Bolagsresa
    Botildenborg
    Bromölla
    Bronsålder
    Bunkeflostrand
    Bytarebacken
    Contregard
    CT-skanning
    Dalköpinge
    Danmark
    Datering
    Dokumentation
    Domsten
    E22 Sätaröd-Vä
    Eskilstorp
    Fairyhill
    Fjälkinge
    Flinta
    Flintgruvor
    Föredrag
    Forestad
    Georadar
    Gottorp
    Gravar
    Halland
    Hököpinge
    Hovrätten
    Husensjö
    Innovationsprocesser
    Järnålder
    Keramik
    Kistinge
    Konferens
    Kopparyxa
    Kristianstad
    Lediga Tjänster
    Lerbottnar
    Linderöd
    Lissabon
    Ljungaviken
    Ljungsgård
    Lockarp 8
    Lund
    Malmö
    Mark
    Markradar
    Medeltid
    Mesolitikum
    Metalldetektering
    Metod
    Mynt
    Näsby
    Neolitikum
    Norra Hasslegården
    Nosaby
    Nyare Tid
    Öja
    Örja
    Osteologi
    Österslöv
    Östra Broby
    Östra Grevie
    Personal
    Pilbladet
    Prästgården
    Rapport
    Råvattenledningen
    Ringsjöbaden
    Ruuthsbo
    Samlingar
    Senneolitikum
    Silkeborg
    Simrishamn
    Skanör
    Skepparslöv
    Södra Hasslegården
    Södra Sallerup
    Stenålder
    S:t Olof
    Trelleborg
    Tygelsjö
    Utbildningsradion
    Vendeltid
    Viborg
    Viby
    Vikingatid
    YngreBronsålder
    Yngre Järnålder
    Yngsjö

Om oss

Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige. Vi erbjuder tjänster inom alla sorters arkeologiska uppdrag – utredningar, förundersökningar och undersökningar. 

Läs mer om  oss »
Hur hanterar Sydsvensk Arkeologi dina personuppgifter? »

Kontakta oss

Kontor i Kristianstad

Sydsvensk Arkeologi AB
Box 134 
291 22 Kristianstad 
Besöksadress: 
Regionmuseets entré vid Stora Torg
​

[email protected]

Organisationsnummer:  556798-0429
Kontor i Malmö

Sydsvensk Arkeologi AB
Erlandsrovägen 5
218 45 Vintrie
Personal

Kontaktuppgifter till all personal »

Styrelse

Sydsvensk Arkeologis styrelse »

Webbdesign & layout: Catherine Svensson & Fredrik Grehn 2015

Search the site...