Sydsvensk Arkeologi AB
  • Undersökningar
  • Forskningsprojekt
  • Blogg
  • Tjänster
  • Publicerat
    • Rapporter
    • Artiklar
    • Böcker
    • Analysrapporter
  • Personal

BLOGG

Innovationsprocesser – givande dagar i Uppsala

28/10/2022

2 Comments

 
Picture
Projektgruppen från vänster Torbjörn Brorsson, Anders Högberg, Kristian Brink och Helena Malmström.

​​Arbetet fortsätter med forskningsprojektet Innovation Processes and Knowledge-Transfer Systems within South Scandinavian Stone Age Mobility. I slutet av oktober mötte vi hösten i Uppsala för två dagars projektmöte hos Helena på Evolutionsbiologiskt Centrum. Helena arbetar med frågor som rör genetik och aDNA i vårt projekt. Vi fick tillfälle att besöka hennes labb, vilket var lärorikt för oss som inte arbetar i sådana miljöer. Vi fick också tillfälle att samtala med några av Helenas kollegor på labbet. Intressant! Vårt projektarbete rullar på och Torbjörn har börjat analysera keramik från både Ertebøllekultur och tidigneolitikum. Vi diskuterade igenom hans resultat och satte det i relation till de flintteknologiska studier som Anders sedan tidigare gjort från samma platser som Torbjörn arbetat med. Helena har gjort ett stort jobb i att sammanfatta var forskningen står om genetiska mönster i stenålder. Vi hade långa samtal om vad det betyder för vårt arbete och hur vi ska kanalisera all den kunskap som finns till specifika händelser i Sydskandinavien under yngre stenålder. Perioden sent mellanneolitikum-senneolitikum är bitvis mycket svår att greppa i vårt material och traditionella periodövergångar stämmer inte helt med de förändringar i materiell kultur vi ser. Kristian presenterade aspekter av detta för oss, något vi kommer att undersöka vidare. 

Klicka på länken för att läsa mer om forskningsprojektet Läs mer »
2 Comments

Är du vår nya kollega? Arkeolog med hög IT-kompetens

28/9/2022

0 Comments

 
Picture
0 Comments

Är du vår nya kollega? Vi söker en ny historisk arkeolog!

28/9/2022

0 Comments

 
Picture
0 Comments

Skelettgraven i Sallerup

5/9/2022

0 Comments

 
Picture
Grävningen utanför Sallerup börjar lida mot sitt slut. Hösten närmar sig men vi har fortfarande sol och varma vindar ute på grävningen. Vi har schaktat upp alla fyra ytor av undersökningen, det senaste blev färdigt i slutet av augusti. På detta område återfann vi många spännande anläggningar, bland annat en skelettgrav!

Skelettgraven dök upp precis under den tunna matjorden som inte var tjockare än ungefär 15 centimeter. Från början såg det inte ut att vara mycket kvar av skelettet, lite av kraniet och ett lårben syntes i ytan. Nedgrävningen var oval och ungefär 2 meter lång. Det visade sig dock vara rätt mycket kvar av benen, även fast de var väldigt dåligt bevarade. 
​
​Skelettgraven grävdes ut i förra veckan och har nu tagits in för vidare analyser. Det är ett komplicerat och noggrant arbete att gräva ut en skelettgrav, speciellt när benen är så sköra som de var i denna. Våra osteologer fick alla hjälpas åt med att gräva ut den med små verktyg och stadig hand. Mestadels använder vi stora verktyg som grävmaskiner och spadar ute i fält, men ibland måste vi använda små skrapor och penslar. Titta på videon bredvid för att se osteologerna gräva fram de sköra benen. 

​Nästan alla ben visade sig finnas kvar i graven, förutom större delen av kraniet, händerna, fötterna och ena skenbenet. Detta beror troligtvis både på den dåliga bevaringsgraden och att plogen fått med sig lite av den. För att överhuvudtaget kunna ta upp benen utan att de gick helt sönder hällde osteologerna på ett stärkande medel för att stabilisera dem. Det stärkande medlet är ett slags lim som används av konservatorer och fungerar på flera sorters material. Några tänder fanns även kvar i underkäken vilka senare kanske kan användas för vidare analyser. Möjligtvis finns lite emalj kvar på dem vilka då till exempel skulle kunna användas för strontiumanalys, det vill säga ta reda på var individen växt upp, eller för att ta reda på kön. 

Picture
Överdelen av skelettet framrensad. Revben, underkäke och överarmar är tydliga i bilden. Större delen av kraniet var tyvärr borta och bäckenet är mycket dåligt bevarat.
Picture
Osteologerna använder små verktyg för att få fram de dåligt bevarade benen i graven. Benen täcks även över med plastpåsar när de inte arbetar med dem för att de ska bevara fukten och inte torka och smulas sönder. Det går fort i skarp sol och den torra leran graven är nedgrävd i.

​På grund av att benen är så dåligt bevarade är det svårt att bestämma ålder och kön. Det man kan säga är dock att det är en ung individ, kanske i tonårsåldern. Benen är tyvärr även för dåliga för att datera genom C-14 analys. Inga gravfynd återfanns vilka i annat fall kanske hade kunnat säga något om dateringen. En rostfärgning bredvid bäckenet kan möjligtvis ha varit en gravgåva som rostat sönder genom åren. Graven ligger i nord-sydlig riktning vilket indikerar att den troligen är förhistorisk, det vill säga järnåldern eller tidigare. Runt hela graven syntes avtryck av bortplöjda stenar, det vill säga att graven haft en kantkedja av stenar. 

Picture
En bild på graven när vi precis schaktat fram den. Den ovala nedgrävningen är mörkare färgad än marken runt omkring. De få benen som syntes i ytan är svåra att identifiera.
Picture
Helene, Daniel och Felicia gräver ut graven sakta men säkert.
0 Comments

En fästning under asfalten

29/8/2022

0 Comments

 
Picture
Bild från utgrävningarna av bastion Drottningen. Port till kasemattens östra förrådsrum. Underlag till tröskel i form av skifferhällar. Östra dörrposten fanns bevarad; den var västra bortbruten. Utanför porten fanns en kullerstensläggning.
Idag är det svårt att föreställa sig Kristianstad som en fästning, omgiven av höga vallar, bastioner och vattenfyllda gravar. Men spår av stadens konfliktfyllda förflutna finns nära – dolda under markytan.
Under våren 2022 gjorde Sydsvensk arkeologi en arkeologisk undersökning intill Vattenverket. Då frilades rester av 1700-talets stora befästningsverk, en murad kasematt med plats för sex kanoner. Föredraget visar vad som hittades – och ger förslag på hur ruinerna skulle kunna synliggöras och användas.
Under arkeologidagen 2022 föreläste Claes Pettersson om undersökningarna av Kristianstads befästningar på Regionmuseet Kristianstad. Nedan kan du läsa PDF:en från föredraget och lära dig mer om de spännande undersökningarna. 
0 Comments

Första månaden på undersökningen utanför Södra Sallerup

13/6/2022

0 Comments

 
Picture
​I mitten av maj påbörjade vi undersökningen utanför Södra Sallerup vid Fortuna Hemgården. Området ligger väster om det enda kända neolitiska flintgruvsområdet i Sverige. De fyra ytorna som ska undersökas omfattar drygt 84 000 m2, vilket är ett ganska stort område för en arkeologisk undersökning. Vid förundersökningen påträffades bland annat tidigneolitiska lämningar som möjligen kan vara samtida med flintgruvorna och lämningar från brons/järnålder. Även rester av en trolig bortplöjd gravhög kan finnas inom undersökningsområdena. Undersökningen ska söka svara på frågor kring flintgruvornas omland, bosättningar och metallhantverk.
 
Under dessa första veckor har vi schaktat färdigt område D, vilket är det längst söderut. Vi är även i full gång med att schakta på område C och B. Det sista området ska påbörjas i augusti. Den här grävningen kommer hålla på ganska länge, ända fram till slutet av september och vi kommer ha flera visningar. Mer om detta kommer ni kunna läsa på vår facebook-sida där vi kommer annonsera datum och tid.
 
Vid schaktningen av område D återfann vi några fina fynd. Det första var en flintdolk från senneolitikum, ungefär 2400–1800 f.Kr. Den var ungefär 25 cm lång och återfanns direkt under matjordslagret. Tyvärr var den redan delad i två när vi upptäckte den. Denna dolk återfann vi under första veckan vilket vi blev väldigt glada för. Nästa fynd påträffades i toppen av en anläggning, nämligen en miniatyrdolk och en miniatyryxa. Miniatyrdolken liknade till viss del den stora dolken men var enbart 9 cm lång. Vi funderar på ifall den kanske är ett träningsobjekt, det vill säga någon som har övat på flinthantverket. Yxan var fint slipad men hade gått av lite i nacken och har troligtvis varit några centimeter längre. Även dessa fynd kan dateras till senneolitikum eller äldre bronsålder.
 
Vi har även börjat undersöka anläggningarna på område D. Två hus har vi undersökt hittills som troligen är från förromersk/romersk järnålder. Senare kommer jordprover från de takbärande stolphålen dateras med hjälp av kol-14 metoden, vilket kommer ge oss en närmare datering av husen och området i sig. Runt om husen ligger gropar med mörk fyllning och keramik som stämmer överens med den preliminära dateringen av husen. I en grop har vi även hittat slagg vilket är det första fyndet av detta slag på undersökningen. 
Picture
Keramik från en av groparna i närheten av Hus 1. Trolig datering - förromersk järnålder.
Picture
Den senneolitiska flintdolken.
Picture
Miniatyrdolken.
Picture
Miniatyryxan.
0 Comments

Innovationsprocesser – två dagars projektmöte i Malmö

1/6/2022

0 Comments

 
Den 24 och 25 maj 2022 höll vi vårt första fysiska möte inom projektet Innovationsprocesser, kunskapsförmedlings-system och mobilitet i Sydskandinavisk stenålder i Malmö. Tidigare möte har vi hållit digitalt så det var trevligt att äntligen träffas IRL! Två heldagar med bl.a. diskussioner kring migrationsteori, planering av de närmaste månadernas arbete, besök i Malmö museers magasin och den relativt nyligen invigda basutställningen på museet.

Besöket i Malmö museers magasin under mötets andra dag syftade till att inventera lämpligt material för provtagning för aDNA- och isotopanalyser. Inför magasinsbesöket hade vi förberett oss genom att leta igenom litteratur på jakt efter potentiellt intressanta material. Förberedelsearbetet inkluderade även en genomgång av material som redan blivit analyserat eller håller på att analyseras inom andra projekt. Relevant material hade vi sen plockat fram ur de välfyllda magasinshyllorna innan besöket. Tack till Yvonne Magnusson på Malmö museer för värdefull hjälp med detta! Nästa steg blir att provta de material vi valt ut.
​
Under dag två hann vi också med en exkursion med fint väder i Malmös utkant. Turen gick från Ängdalas backlandskap med tidigneolitiska flintgruvor, via ​Risebergabäckens närområde vid Kristineberg och ut mot det flacka kustområdet med platser som Almhov och Dösemarken med sina omfattande lämningar från tidigneolitikum–senneolitikum. I projektet kommer vi att jobba med bl.a. dessa områden, både vad gäller riktade materialanalyser och landskapsanalys. Det senare omfattar i ett första skede uppbyggnad av GIS-projekt över områdets stenålderslämningar. Ett digert arbete, men som underlättas av de synteser som gjorts inom bl.a. Citytunnelprojektet som drevs av Malmö museer.
Picture
Den 25 maj var vi på Malmö museers magasin för att undersöka skelettmaterial från stenåldersgravar. Helena var den som gav sig ner i fyndlådorna.
0 Comments

Nya medarbetare!

2/5/2022

0 Comments

 
Picture
Picture

Vi har fått två nya kollegor som vi härmed vill hälsa välkomna! Anna Isberg och Andreas Svensson har anställts som projektledare på Sydsvensk Arkeologi. Egentligen är de båda sedan länge välkända för oss här på bolaget. Anna har jobbat som projektledare under en tid och har nu fått en fast tjänst, och Andreas har tidigare gjort inhopp i några av våra projekt i fält.

Anna har kandidatexamen i både arkeologi och historisk arkeologi. Hon tog sin masterexamen i historisk arkeologi 2019 och har jobbat hos oss som fältarkeolog och projektledare sedan dess. Hennes inriktning är perioderna vikingatid och tidig medeltid och hennes specialområde är dräktspännen. Som fältarkeolog har hon undersökt fornlämningar av olika typ och ålder, från mesolitiska till historiska lämningar och har snabbt skaffat sig en bred erfarenhet av alla arbetsuppgifter som förekommer inom uppdragsarkeologin. Anna är bra på att organisera och skapa ordning vilket är tydligt nu när hon har börjat projektleda egna uppdrag. Vi ser fram emot många välordnade projekt i det fortsatta samarbetet med Anna!

Andreas har en lång arkeologisk erfarenhet från både uppdragsarkeologi och forskning. Första gången han arbetade som fältarkeolog för oss var redan 2014. Under de senaste åren har han haft en längre tjänst som doktorand i arkeologi vid Lunds universitet. Hans främsta intresseområde är metallhantverk och hans avhandling behandlar olika aspekter av metallsmide under järnålder och tidig medeltid där olika metaller används och kombineras. Vi ser fram emot att läsa avhandlingen när den blir klar! Bland våra medarbetare finns flera som är metallintresserade och som bland annat driver ett forskningsprojekt om järnframställning, så här kommer Andreas att passa som hand i handske. Andreas har även stor vana av projekt- och arbetsledning och kommer att leda egna projekt framöver. Vi ser fram emot det fortsatta samarbetet med Andreas!

0 Comments

Nya rön från Skanör – Lerbottnarnas gåta löst?

25/4/2022

7 Comments

 
Under perioden 9:e oktober 2019 – 21:e april 2020 genomförde vi en arkeologisk undersökning i de södra delarna av området för den medeltida Skånemarknaden i Skanör (figur 1). Platsen är mycket speciell och hade enorm betydelse både lokalt, regionalt och internationellt under lång tid. Basen i verksamheten var fångsten, bearbetningen och försäljningen av sill. Verksamheten var av största vikt för alla inblandade, från den lokale fiskaren till den danske kungen, de mäktiga tyska Hansestäderna och inte minst den fram till mitten av 1500-talet dominerande katolska kyrkan.
Nu är analys- och rapportarbetet i full gång och det är dags att börja presentera en del av resultaten, vilket vi kommer att göra löpande här på bloggen. I detta första blogginlägg berättar vi lite om den vanligaste anläggningskategorin; lerbottnarna.
Vid undersökningen dokumenterades omkring 400 arkeologiska objekt, varav cirka 200 tillhörde kategorin lerbottnar.
Lerbottnar är en speciell typ av anläggning som förekommer i stort antal på platser som haft med fiskhantering och -handel under medeltiden att göra. Den typiska lerbottnen utgörs av en grop som klätts med ett tunt lager av lera (figur 2). Formerna kan variera från runda till ovala och nästan rektangulära och de förekommer i olika storlekar. De brukar traditionellt dateras ungefärligt till perioden 1150–1300 e. Kr.
De första lerbottnarna upptäcktes i samband med undersökningen av Skanörs borg 1907–1909. Då antog man att de var rester efter lergolv i enkla fiskarhyddor. I början på 1980-talet hade man undersökt ett stort antal lerbottnar i Skanör och Falsterbo men även i Ystad, Simrishamn, Malmö och andra platser utmed kusten ända upp till Blekinge och Öland.
En debatt uppstod om hur man skulle förstå dessa anläggningar. En teori hävdade att man processat fiskrens i lerbottnarna för att utvinna tran och lyse till oljelampor. Mot detta talade att leran skulle ha blivit för smetig och inte alls passade till detta. Ett annat problem med denna tolkning var att man borde kunna påträffa spår av sillrenset i form av benrester eller mätbart förhöjda halter av fosfater eller fettsyror. En annan teori var att man lagt sill i saltlake i lerbottnarna för att bättra på smaken innan man saltade in den i tunnor.
Ingen av dessa tolkningar kunde genom tillfredställande undersöknings- eller analysresultat bevisas vilket ledde till en ny hypotes som tog sin utgångspunkt i de många ”tomma” lerbottnarna.
Enligt denna teori kanske inte lerbottnarna alls hade en direkt koppling till den praktiska hanteringen av sillen. De skulle i stället representera symboliska handlingar i samband med överenskommelser på marknadsplatserna, bevis på att man hade rätt att utföra fiskhantering på marknadsplatsen. Så småningom skulle denna sed ha ersatts med mer behändiga kvitton i form av små kontrollmärken gjorda av bly.
Vid undersökningar i kvarteret Liljan i Malmö sommaren och hösten 2004 undersöktes ett 80-tal lerbottnar. Man kunde genom analyser klart visa att leran i lerbottnarna var grov och vattengenomsläpplig, vilket starkt talar emot hypoteserna om lerbottnarna som kar för framställning av tran eller lyse eller som behållare för saltlake. Senare undersökningar av lera från lerbottnar i Köpenhamn och Skanör har bekräftat detta.
Man kunde dock klart säga att man i lerbottnarna förvarat stora mängder urgälade, stora feta hela höstsillar av enhetlig storlek (25–30 cm långa), som avsatt stora mängder fiskfjäll närmast leran men inte så många ben. En ny tolkning av lerbottnarnas funktion lanserades. Det skulle röra sig om sorteringskar för sillen, där man fördelat fångsten efter storlek och kvalitet innan de bästa exemplaren togs omhand och saltades in i tunnor.
Under arbetet med att analysera och redovisa resultaten från den arkeologiska undersökningen i Skanör 2019/2020 har lerbottnarna återigen hamnat i fokus och vi tror oss kunna presentera ett mycket intressant material, inklusive en ny tolkning av lerbottnarnas funktion!
Ni kommer att få ta del av de nya rönen här på webbsidan löpande. Den fullständiga rapporten kommer så småningom att publiceras här på webbsidan.
Picture
Figur 1. Undersökningens läge (rött) i södra delen av marknadsområdet i Skanör.
Picture
Figur 2. Lerbotten i i Östergatan (A574) framrensad. Denna lerbotten var helt intakt, nästan helt rund och 1,5 m i diameter. Den var lätt skålformad och lerlagret var cirka 5 cm tjockt.
7 Comments

Tidigmedeltida gravar vid Sövestad kyrka

7/4/2022

0 Comments

 
I ett tidigare blogginlägg berättade vi om undersökningarna vid kyrkorna Högestad, Hedeskoga och Baldringe norr om Ystad och om resultaten därifrån. Nu har vi även varit med på dräneringsarbetet vid Sövestad kyrka. Det blev många spännande resultat, mycket på grund av att schakten söder om kyrkan var tvungna att grävas djupa för att dräneringsrören skulle få lutning. Detta bidrog till att ett stort antal gravar återfanns från flera olika tidsperioder. Totalt påträffades 13 gravar varav vi tillvaratog 12 stycken som nu ska analyseras vidare. Många av gravarna kan troligen dateras till tiden innan det äldsta vapenhuset som byggdes på 1400-talet. Flera av dem låg med överkroppen under grundmuren på vapenhuset vilka då begravts innan byggnaden varit på plats. De äldre gravarna var ofta söndergrävda av yngre eller av senare arbeten som skett vid kyrkan. Två gravar var placerade precis ovanpå varandra så att deras bäcken nästan låg i varandra. Hur har dessa individer blivit begravda? Den ena har tydligt varit svept med tyg, men har den andra också varit det? Är de begravda i samma kista samtidigt eller precis ovanpå varandra vid olika tillfällen? I så fall måste den första graven varit väl markerad för att detta skulle kunna hända.


En väldigt ovanlig grav återfanns i Sövestad. Det ovanliga med den är de så kallade huvudstenarna eller kuddstenarna. Det är stenar som är placerade på varsin sida huvudet för att möjligtvis stötta upp en kudde som huvudet låg på. Stenarna var plana mot huvudet och skapade på så sätt ett eget rum för skallen. Vi tror att graven har en väldigt tidig datering, både på grund av kuddstenarna och att händerna ligger utmed kroppen i armställning A (mer om armställningar kan ni läsa om i förra blogginlägget). Det har bara återfunnits några enstaka exempel på denna gravtyp i regionen - från Lund, en nyligen utförd undersökning i Tings Nöbbelöv söder om Kristianstad och på St. Clemens kyrkogård i Köpenhamn (se bland annat Jensen 2019). Paralleller kan återfinnas i Storbritannien och frågan är om detta gravskick är något som är inflyttat tillsammans med den begravda individen. Denna grav kan vara äldre än stenkyrkan vilket i så fall innebär att det funnits en föregångare i trä, precis som i Baldringe. Fler möjliga tidiga gravar återfanns i Sövestad vilket också bidrar till tankarna om en tidig träkyrka. Vidare kommer prov för kol-14 datering skickas i väg vilket kommer ge en bättre förståelse kring gravarnas datering.


Picture
Gravarna med bäckena ovanpå varandra. Händerna ligger mitt på bäckenet.
Picture
Den ovanliga graven med kuddstenarna under en labyrint av ledningar. Den vänstra kuddstenen syns längst ned i bild.
Slutligen kommer även en bild från två fina fynd från en senmedeltida grav i Sövestad. Det är nålar i kopparlegering som hållit samman tyget till svepningen av kroppen. Ena nålen låg mitt på bäckenet och den andra på bröstkorgen.​
Picture

​Referens:
Jensen, Jane Jark. 2019. The Medieval Urban Churchyard as a Meeting Place: A Case Study of Function and Organisation of the Churchyard of St. Clemens in Copenhagen. Acta Archaeologica 90(2): 111-126). 
0 Comments
<<Previous
Forward>>

    Kategorier

    All
    1600 Tal
    1700tal
    Åhus
    Aktuell Arkeologi
    Analyser
    Arkeologiafton
    Arkeologidagen
    Arkeologisöndag
    Bäckaskog
    Bastion Arvprins Gustav
    Befästningar
    Bjärehalvön
    Blekinge
    Bolagsresa
    Botildenborg
    Bromölla
    Bronsålder
    Bunkeflostrand
    Contregard
    CT-skanning
    Dalköpinge
    Datering
    Dokumentation
    Domsten
    E22 Sätaröd-Vä
    Eskilstorp
    Fairyhill
    Fjälkinge
    Flinta
    Flintgruvor
    Föredrag
    Forestad
    Georadar
    Gravar
    Halland
    Hököpinge
    Hovrätten
    Husensjö
    Innovationsprocesser
    Järnålder
    Keramik
    Kistinge
    Konferens
    Kopparyxa
    Kristianstad
    Lediga Tjänster
    Lerbottnar
    Linderöd
    Ljungaviken
    Lockarp 8
    Lund
    Mark
    Medeltid
    Mesolitikum
    Metalldetektering
    Metod
    Mynt
    Näsby
    Neolitikum
    Norra Hasslegården
    Nosaby
    Nyare Tid
    Öja
    Osteologi
    Östra Broby
    Östra Grevie
    Personal
    Pilbladet
    Prästgården
    Rapport
    Råvattenledningen
    Ringsjöbaden
    Ruuthsbo
    Samlingar
    Senneolitikum
    Simrishamn
    Skanör
    Skepparslöv
    Södra Hasslegården
    Södra Sallerup
    Stenålder
    S:t Olof
    Tygelsjö
    Utbildningsradion
    Vendeltid
    Viby
    Vikingatid
    YngreBronsålder
    Yngre Järnålder
    Yngsjö

Om oss

Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige. Vi erbjuder tjänster inom alla sorters arkeologiska uppdrag – utredningar, förundersökningar och undersökningar. 

Läs mer om  oss »
Hur hanterar Sydsvensk Arkeologi dina personuppgifter? »

Kontakta oss

Kontor i Kristianstad

Sydsvensk Arkeologi AB
Box 134 
291 22 Kristianstad 
Besöksadress: 
Regionmuseets entré vid Stora Torg
​

info@sydsvenskarkeologi.se

Organisationsnummer:  556798-0429
Kontor i Malmö

Sydsvensk Arkeologi AB
Erlandsrovägen 5
218 45 Vintrie
Personal

Kontaktuppgifter till all personal »

Styrelse

Sydsvensk Arkeologis styrelse »

Webbdesign & layout: Catherine Svensson & Fredrik Grehn 2015

Search the site...