Sydsvensk Arkeologi AB
  • Undersökningar
  • Forskningsprojekt
  • Blogg
  • Tjänster
  • Publicerat
    • Rapporter
    • Artiklar
    • Böcker
    • Analysrapporter
  • Personal

BLOGG

En grav i snön vid Vankiva

28/2/2023

0 Comments

 
Våren har nu kommit till Skåne. Efterlängtade blommor kämpar sig upp och trotsar kylan, samtidigt som både morgon och kväll blir ljusare. Läget var ett annat i början av december förra året när en mindre undersökning genomfördes i Vankiva.
Picture
Den stensatta graven rensas fram ur snön
​Det aktuella objektet utgjordes av en förmodad senneolitisk grav, vilken tidigare hade dokumenterats vid den föregående förundersökningen (Berggren 2021), samt anläggningar i form av gropar och stolphål i anslutning till denna. Graven tolkades efter undersökning som att ha varit uppbyggd av ett antal nivåer stenläggning. I stenläggningsnivåerna framkom även enstaka större stenblock. Graven var omgärdad av ett antal stenlyft och enstaka stolphål. På något längre avstånd ifrån graven undersöktes även ett antal större gropar.
Picture
En av gravens mellan-nivåer av stenläggning fotogrammetriskt dokumenterad
​Trots minutiöst sållande av gravens lagernivåer framkom vare sig bevarat benmaterial eller några större mängder fynd. Av denna anledning valde vi i stället att fokusera på omfattande provtagning för arkeobotaniskt material. Förhoppningen är nu att dessa analysera kan ge svar på våra frågor kring kronologi och funktioner av såväl graven som de anläggningar som omgärdade den. 
Picture
En av stenläggningsnivåerna i graven undersöks.
0 Comments

Vi söker arkeologer till fältsäsongen 2023!

31/1/2023

4 Comments

 
Picture
4 Comments

Innovationsprocesser – provtagning på Malmö Museer

9/12/2022

0 Comments

 
Den 5 december 2022 var det dags för oss att göra utplock av material för provtagning för aDNA- och isotopanalyser. Som vanligt var Yvonne på Malmö Museer till fantastisk hjälp. Helena var på plats med assistans av Anders och Kristian. Vi plockade ut material från nio lokaler med datering från tidigneolitikum till senneolitikum. Preparaten på bilden togs in till museet 1980. De är från en senneolitisk grav utgrävd på lokalen Jägersrovägen. Efter mer än 40 år i magasinet gav preparaten oss så pass mycket motstånd att vi inte kunde plocka något från dem för analys. Men, vi lyckades lokalisera några tänder att analysera från samma lokal. 

Läs mer om projektet här>>
Picture
Preparat från senneolitisk grav, Jägersrovägen, Malmö.
0 Comments

Lerbottnarnas gåta löst?

2/11/2022

0 Comments

 
Picture
En av 208 dokumenterade lerbottnar från Skanör 2019-2022.
En ny hypotes om lerbottnarnas funktion

av Joakim Frejd & Helene Wilhelmson

Lerbottnar förekommer i stor mängd på platser knutna till Skånemarknaden där hanteringen av sill under medeltiden var synnerligen omfattande, inte minst i Skanör. Lerbottnarnas funktion är fortfarande inte helt klarlagd sedan de först identifierades i början av 1900-talet. Tidigare tolkningsförsök har varit lergolv i enkla fiskarhyddor (Rydbeck 1935), kar för framställning av tran och lyse av sillrens (Stenholm 1981), symboler för rättigheterna att verka på marknaden eller att markera besittningstagande av land (Ersgård 1988; 2006), kar för saltlakebad i smakförstärkande syfte (Tesch 2014) eller sorteringskar för sill (Cardell 2005). Tidigare analyser av leran från lerbottnar i Malmö, Skanör och Köpenhamn har visat att de är gjorda av grov vattengenomsläpplig lera som inte är lämplig för vare sig tranframställning eller saltlake (Liljegren 1981; Brorsson 2021). Väldigt många lerbottnar har heller inte innehållit tydliga spår av fisk i form av ben eller fettsyror från fisk (lipidanalys). Däremot har noggranna analyser av lerbottnar i kvarteret Liljan i Malmö visat att stora mängder sill hanterats i lerbottnarna (fiskfjäll). Man har också konstaterat att sillarna varit enhetliga i storlek, cirka 29–30 cm långa. Man har också registrerat avtryck i leran efter någon form av redskap.
I samband med analysen av ett stort material från Skanör som grävdes fram vid en undersökning 2019–2020 påträffade vi en skriftlig källa från 1754 som detaljerat föreskriver hur rensning, insaltning och packning av sill ska gå till. Enligt denna ska sillen så snart som möjligt efter fångsten rensas och saltas och läggas i tunnor. Sillen ska rensas med en kniv av ett fingers längd. Man skär upp sillen under käkarna och tar ut tarmarna. Renset kastas i en korg. Efter avslutad rensning ”slås Sillen i en back eller kar, hwaruti, sedan den blifwit med salt beströdder, Sillen omröres med en träspada, hwaraf den blifwer styf och mera beqwäm at handtera wid insalt- och packningen i tunnor”. Sillen packas och kontrolleras och tunnorna förses med kvalitetsmärkning. Därefter är produkten färdig för transport och försäljning. Andra skriftliga källor visar på stora krav på noggrannhet, kvalitet och specialisering i hanteringen av sillen (Jahnke 2009). Rensningen av sillen har utförts av gaellerkoner, packningen av laeggekoner, bortforslingen av sillrens av grumskarlarna etcetera. Vi ställer oss frågan om inte lerbottnarna kan vara det kar där man dehydrerat den rensade och sorterade sillen genom omrörning med träspade i salt i syfte att underlätta packning och insaltning i tunnor. Denna tolkning skulle lösa många av de problem som vidhäftar tidigare tolkningsförslag. Det förklarar avsaknaden av större mängder fiskben efter fiskrens. Det har inte alls varit meningen att förvara sillrens i lerbottnarna. Då borde man hitta mer fiskben och fettsyror. Dessutom har man redan konstaterat att den använda leran inte är lämplig för detta. Däremot passar den genomsläppliga leran utmärkt i scenariot att lerbottnarna använts i ett moment som syftat till att torka ut sillen. Det handlar inte om saltlake utan om en torr process. Sillen har torkats ut genom att röras runt och blandas med uttorkande bergssalt.
Vi kommer att försöka prova denna hypotes genom att analysera prover av lera från över 200 lerbottnar i Skanör. Resultaten kommer att presenteras i en kommande artikel.
Undersökningsresultaten från grävningen i Skanör 2019–2020 kommer att publiceras i en rapport som nu är under färdigställande.

​Referenser
  • Brorsson, T. 2021. Analys av ICP, lipider och tunnslip av lera. I: Bolander, A. 2021. Skanör 6:244 – översandade lerbottnar på en del av den tidig- och högmedeltida Skånemarknaden. Rapport 2021:141. Arkeologerna/SHM.
  • Cardell 2005. Bilaga 3. Sorterade sillar för saltning. Kvarteret Liljan 2 och 22. Riksantikvarieämbetet och Malmö Kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet UV-Syd. Rapport. Lund.
  • Ersgård, L. 1988. ”Vår Marknad i Skåne”. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4.
  • Ersgård, L. 2006. Lerbottnarna och det tidigmedeltida samhället. I: Liljan. Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet/Malmö Kulturmiljö. 
  • Jahnke, C. 2009. The European Fishmonger. The great herring fishery in the Øresund. 
  • Liljegren, R. 1981. ”Ler” -bottnar. META 1982:1.
  • Rydbeck, O. 1935. Den medeltida borgen i Skanör.
  • Stenholm, L. 1981. Lerbottnar till belysning. ALE 1981:2.
  • Tesch, S. 2014. Ystad Revisited: Nya arkeologiska perspektiv på ett sjörövare- och lurendrejarnäste – trettio år efter projektet Medeltidsstaden. Sigtuna
  • Rensning, insaltning, vrakning och packning av sill /1754). Ur Götheborgs Weko-Lista, N:o 42 den 21 October 1754





0 Comments

Innovationsprocesser – givande dagar i Uppsala

28/10/2022

2 Comments

 
Picture
Projektgruppen från vänster Torbjörn Brorsson, Anders Högberg, Kristian Brink och Helena Malmström.

​​Arbetet fortsätter med forskningsprojektet Innovation Processes and Knowledge-Transfer Systems within South Scandinavian Stone Age Mobility. I slutet av oktober mötte vi hösten i Uppsala för två dagars projektmöte hos Helena på Evolutionsbiologiskt Centrum. Helena arbetar med frågor som rör genetik och aDNA i vårt projekt. Vi fick tillfälle att besöka hennes labb, vilket var lärorikt för oss som inte arbetar i sådana miljöer. Vi fick också tillfälle att samtala med några av Helenas kollegor på labbet. Intressant! Vårt projektarbete rullar på och Torbjörn har börjat analysera keramik från både Ertebøllekultur och tidigneolitikum. Vi diskuterade igenom hans resultat och satte det i relation till de flintteknologiska studier som Anders sedan tidigare gjort från samma platser som Torbjörn arbetat med. Helena har gjort ett stort jobb i att sammanfatta var forskningen står om genetiska mönster i stenålder. Vi hade långa samtal om vad det betyder för vårt arbete och hur vi ska kanalisera all den kunskap som finns till specifika händelser i Sydskandinavien under yngre stenålder. Perioden sent mellanneolitikum-senneolitikum är bitvis mycket svår att greppa i vårt material och traditionella periodövergångar stämmer inte helt med de förändringar i materiell kultur vi ser. Kristian presenterade aspekter av detta för oss, något vi kommer att undersöka vidare. 

Klicka på länken för att läsa mer om forskningsprojektet Läs mer »
2 Comments

Är du vår nya kollega? Arkeolog med hög IT-kompetens

28/9/2022

0 Comments

 
Picture
0 Comments

Är du vår nya kollega? Vi söker en ny historisk arkeolog!

28/9/2022

1 Comment

 
Picture
1 Comment

Skelettgraven i Sallerup

5/9/2022

0 Comments

 
Picture
Grävningen utanför Sallerup börjar lida mot sitt slut. Hösten närmar sig men vi har fortfarande sol och varma vindar ute på grävningen. Vi har schaktat upp alla fyra ytor av undersökningen, det senaste blev färdigt i slutet av augusti. På detta område återfann vi många spännande anläggningar, bland annat en skelettgrav!

Skelettgraven dök upp precis under den tunna matjorden som inte var tjockare än ungefär 15 centimeter. Från början såg det inte ut att vara mycket kvar av skelettet, lite av kraniet och ett lårben syntes i ytan. Nedgrävningen var oval och ungefär 2 meter lång. Det visade sig dock vara rätt mycket kvar av benen, även fast de var väldigt dåligt bevarade. 
​
​Skelettgraven grävdes ut i förra veckan och har nu tagits in för vidare analyser. Det är ett komplicerat och noggrant arbete att gräva ut en skelettgrav, speciellt när benen är så sköra som de var i denna. Våra osteologer fick alla hjälpas åt med att gräva ut den med små verktyg och stadig hand. Mestadels använder vi stora verktyg som grävmaskiner och spadar ute i fält, men ibland måste vi använda små skrapor och penslar. Titta på videon bredvid för att se osteologerna gräva fram de sköra benen. 

​Nästan alla ben visade sig finnas kvar i graven, förutom större delen av kraniet, händerna, fötterna och ena skenbenet. Detta beror troligtvis både på den dåliga bevaringsgraden och att plogen fått med sig lite av den. För att överhuvudtaget kunna ta upp benen utan att de gick helt sönder hällde osteologerna på ett stärkande medel för att stabilisera dem. Det stärkande medlet är ett slags lim som används av konservatorer och fungerar på flera sorters material. Några tänder fanns även kvar i underkäken vilka senare kanske kan användas för vidare analyser. Möjligtvis finns lite emalj kvar på dem vilka då till exempel skulle kunna användas för strontiumanalys, det vill säga ta reda på var individen växt upp, eller för att ta reda på kön. 

Picture
Överdelen av skelettet framrensad. Revben, underkäke och överarmar är tydliga i bilden. Större delen av kraniet var tyvärr borta och bäckenet är mycket dåligt bevarat.
Picture
Osteologerna använder små verktyg för att få fram de dåligt bevarade benen i graven. Benen täcks även över med plastpåsar när de inte arbetar med dem för att de ska bevara fukten och inte torka och smulas sönder. Det går fort i skarp sol och den torra leran graven är nedgrävd i.

​På grund av att benen är så dåligt bevarade är det svårt att bestämma ålder och kön. Det man kan säga är dock att det är en ung individ, kanske i tonårsåldern. Benen är tyvärr även för dåliga för att datera genom C-14 analys. Inga gravfynd återfanns vilka i annat fall kanske hade kunnat säga något om dateringen. En rostfärgning bredvid bäckenet kan möjligtvis ha varit en gravgåva som rostat sönder genom åren. Graven ligger i nord-sydlig riktning vilket indikerar att den troligen är förhistorisk, det vill säga järnåldern eller tidigare. Runt hela graven syntes avtryck av bortplöjda stenar, det vill säga att graven haft en kantkedja av stenar. 

Picture
En bild på graven när vi precis schaktat fram den. Den ovala nedgrävningen är mörkare färgad än marken runt omkring. De få benen som syntes i ytan är svåra att identifiera.
Picture
Helene, Daniel och Felicia gräver ut graven sakta men säkert.
0 Comments

En fästning under asfalten

29/8/2022

0 Comments

 
Picture
Bild från utgrävningarna av bastion Drottningen. Port till kasemattens östra förrådsrum. Underlag till tröskel i form av skifferhällar. Östra dörrposten fanns bevarad; den var västra bortbruten. Utanför porten fanns en kullerstensläggning.
Idag är det svårt att föreställa sig Kristianstad som en fästning, omgiven av höga vallar, bastioner och vattenfyllda gravar. Men spår av stadens konfliktfyllda förflutna finns nära – dolda under markytan.
Under våren 2022 gjorde Sydsvensk arkeologi en arkeologisk undersökning intill Vattenverket. Då frilades rester av 1700-talets stora befästningsverk, en murad kasematt med plats för sex kanoner. Föredraget visar vad som hittades – och ger förslag på hur ruinerna skulle kunna synliggöras och användas.
Under arkeologidagen 2022 föreläste Claes Pettersson om undersökningarna av Kristianstads befästningar på Regionmuseet Kristianstad. Nedan kan du läsa PDF:en från föredraget och lära dig mer om de spännande undersökningarna. 
0 Comments

Första månaden på undersökningen utanför Södra Sallerup

13/6/2022

0 Comments

 
Picture
​I mitten av maj påbörjade vi undersökningen utanför Södra Sallerup vid Fortuna Hemgården. Området ligger väster om det enda kända neolitiska flintgruvsområdet i Sverige. De fyra ytorna som ska undersökas omfattar drygt 84 000 m2, vilket är ett ganska stort område för en arkeologisk undersökning. Vid förundersökningen påträffades bland annat tidigneolitiska lämningar som möjligen kan vara samtida med flintgruvorna och lämningar från brons/järnålder. Även rester av en trolig bortplöjd gravhög kan finnas inom undersökningsområdena. Undersökningen ska söka svara på frågor kring flintgruvornas omland, bosättningar och metallhantverk.
 
Under dessa första veckor har vi schaktat färdigt område D, vilket är det längst söderut. Vi är även i full gång med att schakta på område C och B. Det sista området ska påbörjas i augusti. Den här grävningen kommer hålla på ganska länge, ända fram till slutet av september och vi kommer ha flera visningar. Mer om detta kommer ni kunna läsa på vår facebook-sida där vi kommer annonsera datum och tid.
 
Vid schaktningen av område D återfann vi några fina fynd. Det första var en flintdolk från senneolitikum, ungefär 2400–1800 f.Kr. Den var ungefär 25 cm lång och återfanns direkt under matjordslagret. Tyvärr var den redan delad i två när vi upptäckte den. Denna dolk återfann vi under första veckan vilket vi blev väldigt glada för. Nästa fynd påträffades i toppen av en anläggning, nämligen en miniatyrdolk och en miniatyryxa. Miniatyrdolken liknade till viss del den stora dolken men var enbart 9 cm lång. Vi funderar på ifall den kanske är ett träningsobjekt, det vill säga någon som har övat på flinthantverket. Yxan var fint slipad men hade gått av lite i nacken och har troligtvis varit några centimeter längre. Även dessa fynd kan dateras till senneolitikum eller äldre bronsålder.
 
Vi har även börjat undersöka anläggningarna på område D. Två hus har vi undersökt hittills som troligen är från förromersk/romersk järnålder. Senare kommer jordprover från de takbärande stolphålen dateras med hjälp av kol-14 metoden, vilket kommer ge oss en närmare datering av husen och området i sig. Runt om husen ligger gropar med mörk fyllning och keramik som stämmer överens med den preliminära dateringen av husen. I en grop har vi även hittat slagg vilket är det första fyndet av detta slag på undersökningen. 
Picture
Keramik från en av groparna i närheten av Hus 1. Trolig datering - förromersk järnålder.
Picture
Den senneolitiska flintdolken.
Picture
Miniatyrdolken.
Picture
Miniatyryxan.
0 Comments
<<Previous

    Kategorier

    All
    1600 Tal
    1600-tal
    1700tal
    Aktuell Arkeologi
    Analyser
    Arkeologiafton
    Arkeologidagen
    Arkeologisöndag
    Bastion Arvprins Gustav
    Befästningar
    Bjärehalvön
    Blekinge
    Bolagsresa
    Botildenborg
    Bromölla
    Bronsålder
    Bunkeflostrand
    Bäckaskog
    Contregard
    CT-skanning
    Datering
    Dokumentation
    Domsten
    E22 Sätaröd-Vä
    Erlandsrodagen
    Eskilstorp
    Fairyhill
    Fjälkinge
    Flinta
    Flintgruvor
    Forestad
    Föredrag
    Georadar
    Gravar
    Halland
    Hovrätten
    Husensjö
    Hököpinge
    Innovationsprocesser
    Jelling
    Järnålder
    Keramik
    Kistinge
    Konferens
    Kopparyxa
    Kristianstad
    Lediga Tjänster
    Lerbottnar
    Linderöd
    Ljungaviken
    Lockarp 8
    Lund
    Mark
    Medeltid
    Mesolitikum
    Metalldetektering
    Metod
    Moesgård
    Mynt
    Neolitikum
    Norra Hasslegården
    Nosaby
    Nyare Tid
    Näsby
    Osteologi
    Personal
    Pilbladet
    Prästgården
    Rapport
    Ringsjöbaden
    Ringsjöbaden
    Ruuthsbo
    Råvattenledningen
    Samlingar
    Senneolitikum
    Simrishamn
    Skanör
    Skepparslöv
    Stenålder
    S:t Olof
    Södra Hasslegården
    Södra Sallerup
    Tygelsjö
    Utbildning
    Utbildningsradion
    Vendeltid
    Viby
    Vikariat
    Vikingatid
    Välkommen
    YngreBronsålder
    Yngre Järnålder
    Yngsjö
    Åhus
    Århus
    Öja
    Östra Broby
    Östra Grevie

    RSS Feed

Om oss

Sydsvensk Arkeologi AB är inriktat på uppdragsarkeologi i södra Sverige. Vi erbjuder tjänster inom alla sorters arkeologiska uppdrag – utredningar, förundersökningar och undersökningar. 

Läs mer om  oss »
Hur hanterar Sydsvensk Arkeologi dina personuppgifter? »

Kontakta oss

Kontor i Kristianstad

Sydsvensk Arkeologi AB
Box 134 
291 22 Kristianstad 
Besöksadress: 
Regionmuseets entré vid Stora Torg
Organisationsnummer:  556798-0429
Kontor i Malmö

Sydsvensk Arkeologi AB
Erlandsrovägen 5
218 45 Vintrie
Personal

Kontaktuppgifter till all personal »

Styrelse

Sydsvensk Arkeologis styrelse »

Webbdesign & layout: Catherine Svensson & Fredrik Grehn 2015

Search the site...